Sida 483
Tjecho-Slovakien, Tjecho-slovakiska republiken
Fig. 7. Folktyper från Eger-trakten (nordvästra Böhmen).
Fig. 8. Folktyper från sydöstra Böhmen.
Fig. 9. Bondgosse från östra Böhmen.
Fig. 10. Tjech.
Fig. 11. Tjechiska kvinnor.
Dessutom finnas ett fåtal polacker (0,8 proc.) samt rumäner, zigenare och judar (tillsammans 1,60 proc.). I fig. 7--14 visas några folktyper och landtliga bostäder i T. (jfr äfven fig. i art. Mähren). E. A-t.
Religion. Enligt 1921 års folkräkning uppgingo då den romersk-katolska kyrkans medlemmar till 10,384,833, grekiska och armeniska katoliker voro 555,543, protestanter 990,319, medlemmar af tjecho-slovakiska kyrkan 525,333, judar 354,342, ortodoxa 73,097, till andra trosbekännelser hörande 25,198 samt konfessionslösa 724,507. Dessa siffror ge emellertid ej en fullt exakt bild af nu (1926) rådande religiöst kyrkliga förhållanden i T., i det att dels den tjecho-slovakiska kyrkan sedan 1921 vuxit till omkr. 800,000 medlemmar, hufvudsakligen genom massutträde ur den romersk-katolska kyrkan, dels förskjutningar inträffat äfven inom andra kyrkosamfund i samband med den religiöst kyrkliga nydaning, som i T. alltjämt pågår sedan Världskriget.
Vid Världskrigets utbrott var den romersk-katolska kyrkan ännu den i T. förhärskande, men den saknade bland de tjechiska folkelementen nationell prestige, beroende ej minst därpå, att gångna tiders nationalhjältar antingen såsom Hus och Žižka stått i öppen fejd mot Rom eller ock såsom Comenius och Chelčický tillhört protestantiska konfessioner. Den tvångskatolisering, som följde slaget på Hvita berget (1620), hade mångenstädes ej gått synnerligen långt ned på djupet. Starka frisinnade strömningar, ofta förbundna med tjechisk-nationalistiska, förmärktes bland det lägre katolska prästerskapet, och det högre prästerskapets intima förbindelser med den habsburgska makten hade i
Källa: Project Runeberg ·
