Tillbaka Read Runeberg

Nordisk mythologi. Gullveig eller Hjalmters och Ölvers saga

Originalsida 158
Originalsida 158
Originalsida 158
Originalsida 159
158–159

Sida 158

M^irmHnjciH*rrhFffi

HMjntMx>xmxi+nxn

NMHhwiMM*M»mn&ixi.

Runan \ förstår jag här såsom «, icke som ett a, hvilket tecknas med

ekerilarasugisallsmuhahaitegagagaginugaihenisahagalavisubigi.

Eller orden särskilda: ck erilar asugis úll smú háhait eg á gaga ginu gaihenisa hdgala vis ubigi. asugis = åsayggs, Odens. áíl orm, tillsammans med erilar, härdens orm, elden. små impf. af smjuga, tränga in, sticka in. hdhait = hdheit, högt varm, hett fräsande. eg = egg, egg, äfven spjutspets. gaga genit, af gagi, bespottarens. ginu dat. af gina f. = gin n. os hians, gapande mun. gaihenisa; denna ordform kan jag ej förklara, men anser den sannolikast motsvara det moesogot. gaiainna, grek. geSnna, gehenna. hdgala genit. af hd-gali den högt tjutande. vis = viss, bestämd, afgjord. ubigi = ubœgi, ubœgr, hätsk fiende.

I öfverensstämmelse härmed öfversättningen: Jag, asayggs

(Odens) erilsorm (lansen Gungner, elden), stack högt fräsande udd i bespottarens gap, (jag) den högt tjutande gehcnnahundens (Skölls) af gjorde fiende.

Vi skola något längre fram få se vidare härom vid frågan om en kämpalek, som heter »dragas om Odens getstake*.

När Viktor Rydberg egnade sig åt studiet af de gamla my-therna, tillförde han denna forskning en kraft, som icke kan nog högt uppskattas. Kunskapsrik, fördomsfri och ihärdig arbetare på detta vida fält, der man har att söka våra förfäders uppfattning af lifvets och dödens gåtor, och der vandraren efter många mödor äfven med beundran finner den konstskapande andens spår i ovanskliga skönheter, har han uppdagat många hittills förborgade sanningar och belyst flera förut obemärkta ämnen. Detta kan inhemtas

Källa: Project Runeberg ·