Sida 246
49.
Sina gcrningars lon nog gifs en hvar att njuta, siill den, sotn gör hvad godt är; efter gods jag stod, bestämd mig var cn säng i sanden bäddud.
50.
Köttets lystnad lockar ofta män, honoin har mången till mycken:
— det ljumma lögvattcn, som mig ledast var
ensamt af alltiDg annat!
51.
Å nornors stol satt jag i nio dagar, dädan vardt jag liofd å häst:
— en gygjas sol, som grynuneligcn sken
ur skydropphimmelcn8 skyar!
52.
Utan och innan tycktes min åtfärd i alla segervcrldama sju; ofvan och nedan sökte jag andra banor, der vägarna mig jcmnaBt vore.
Dödsriket. Straffboningarna. Mimers tre fängslade söner.
1. Frestelserna hos Vagnhöfde-Gndmnnd-Glävald ä Glansfälten.
2. Geirröd-Fegjarns töckenstad, bly-bördor. 3. Lögnanden Hafle-Utgärdalokes vända, onämnda fasor.
53.
Dcrom är att säga livad jag såg Bom först,
när jag i qvnlverldcn kommit; svedda foglar, hvilka själar voro,
Btimmade många som niygg.
54.
Vestan såg jag flyga frestelsens drakar och snafvade å Glävolds gator: vingarna de skakade, så att vida mig tycktes jorden och himlen brista båda.
55.
Solhjorten såg jag sunnan fara,
honom tyglade två samman: fotterna hans å fältet stodo,
men hornen till himlen räckte.
56.
Nordan såg jng rida Nides söner, de voro sju att skönja; ur fylda horn
de drucko det härliga mjöd af Bögrcgius brunn.
57.
Vinden teg, vattnen stockades, då hörde jag ett grymmeligt gny; åt män sina
de mörkt blickande qvinnor mull till mat molo.
58.
Blodiga stenar de barska qvinnor drogo med dystert sinne; dem blödande hjertan utanför bröstet hängde, mödado af mycken sorg.
Källa: Project Runeberg ·
