Sida 137
130
topografisk karta med höjdkurvor för hvarauiian sashen och utgör ett exempel på, huru tydligt denna gränslinie ej sällan framträder äfven på kartorna. Dels på dessa och dels direkt i naturen har densamma också i Finska vikens omgifningar blifvit till sin höjd bestämd på ett tjugutal olika ställen.
Flerstädes, här så väl som i Skandinavien, utmärkes den ifrågavarande gränslinien därigenom, att upp till densamma förekommer en hel serie af likartade strandvallar, hvilka omedelbart där ofvan plötsligt upphöra. Den öfversta vallen är vanligen störst, och det är ej sällsynt, att densamma ensam kommit till full utbildning.
Vid jämna, klippfria kuster med öppet läge, såsom i södra Sverige, i Danmark och Östersjöprovinserna, är själfva gränsvallen ofta nog särdeles väl utbildad, så att densamma kan följas på långa sträckor. Stundom har den till och med erhållit särskildt namn, såsom exempelvis Järavallen i Skåne, och har att börja med flerstädes på grund af sin ovanligt markerade form rent af blifvit ansedd för att tillhöra rullstensåsarna.
En undersökning af dess höjdläge på en mängd olika ställen visade dock, att man hela vägen hade att göra med en och samma olikformigt men regelbundet upplyftade strandlinie, som exempelvis i södra Skåne ligger blott några få, i mellersta Halland och på södra delen af Gotland femton, samt i Göteborgstrakten och på norra Gotland ungefär trettio meter öfver hafvet. Öfverallt saknas ofvanför denna strandlinie, såsom redan blifvit antydt, de hafsbildningar med sydliga skaldjur, hvilka nedom densamma allmänt förekomma, och då härtill lägges, att gränsvallen eller med denna i samband stående bildningar flerstädes hvila på torf med lämningar af ek, är det tydligt nog, att densamma betecknar gränsen för hafvets sista eller pöstglaciala öfversväraning.
Emellertid erfordras gifvetvis särskildt gynnsamma omständigheter, för att denna gränslinie skall kunna säkert urskiljas bland alla öfriga, äldre och yngre strandlinier. Sålunda kräfves en skärgårdsfri, öppen kust, där intet hindrar vågornas arbete; vidare ett af jordlager täckt, lagom brant sluttande strandbälte, som lätt medgifver uppkomsten af strandlinier och där således särskildt tydliga sådana kunna, utbildas, om vattenståndet länge stannar vid en viss nivå.
Sådana betingelser träffas förnämligast i trakterna öster om den egentliga Östersjön, i Sverige söder om en linie mellan Göteborg och Gotland samt i Danmark. Hittills är det också uteslutande i dessa trakter, som det lyckats att direkt bestämma höjden af själfva gränslinien för det pöstglaciala hafvet. Inom ifrågavarande del af det
Källa: Internet Archive ·