Sida 21
14
Men dessa märken bestå antingen af korta, grofva, enstaka repor eller, som i det af bildade fallet, af små oregelbundet förekommande grupper af korta, inbördes jämnlöpande men gruppvis divergerande repor, hvilka äro lätta att skilja från de långa, påfallande regelbundet inristade glaciärrefflorna. Skillnaden beror tydligen därpå, att det simmande, föga tjocka drifistäcket, då det stöter på grund, snart hejdas eller sönderbrytes, så att för hvarje stöt endast en grupp af helt korta repor uppstår, hvaremot den mäktiga glaciärisen likformigt och oemotståndligt glider fram öfver mötande ojämnheter i underlaget, så att den pressas ned i dalarna och skjutes upp öfver
Bild 6.
Rundhällar vid Sjulsundet i norra Bohuslän, efter fotografi af förf.
höga bergväggar, hvilket tydligen varit omöjligt för ett flytande istäcke. Hade kraften verkat från hafvet, skulle för öfrigt rundhällarna tydligtvis vända sin afslipade sida åt detta och ej åt motsatt håll.
Denna rundhällarnas olikhet på bägge sidor är ofta så utpräglad, att landskapet ser helt olika ut mot hafs- och landsidan: i förra fallet idel jämna, rundade linier; i det senare, kantiga och ojämna. 1 synnerhet är skillnaden slående vid tillfällen, då ett tunt snölager likformigt täcker de släta bergsidorna men ej förmår dölja läsidornas ojämnheter.
Bilden 6 åter visar en grupp rundhällar i Bohuslän, sedda från •ena sidan. Isen har här kommit från höger eller från nordost, in-
Källa: Internet Archive ·