Tillbaka Read Runeberg

Senare delen. Historia

Originalsida 50
Originalsida 50
Originalsida 50
Originalsida 51
50–51

Sida 50

20

roffa allt till sig», och fortsatt: »och detta namnet Ladulås är ett ärligt namn, där konung Magnus har haft större he- der och pris utaf, än om han hade vordet kallad en romersk kejsare. Ja, det finnes icke många i världen, som kunna kallas Ladulås. Ladubrott har alltid i världen varit mera allmänt.» I den anklagelse, som konungen kort därefter riktade mot Olaus Petri, upptogs också detta yttrande:

En brytning kunde snart ej längre undvikas. De hade varit ense om kyrkogodsens indragning, men om använd- ningen af de indragna godsen skilde sig deras meningar. Gustafs skötesynd var ett väl långt drifvet förvärfsbegär. Han indrog gods och stundom nästan plundrade sina undersåtar, utan att något omedelbart utgiftsbehof alltid förelåg, endast för att fylla sin skattkammare. Men en rik konung var då en mäktig konung, och en mäktig konung betydde en stark regering, som kunde värna landet för yttre fiender och upp- rätthålla den förut alltid störda friden i det inre. Konung Gustafs skattkammare var: derför en borgen för landets lycka, äfven om icke allt, som låg där, kommit dit på fullt laglig väg... Olaus Petri ställde sig på en annan ståndpunkt. Han antydde i sin krönika, att den så smädade katolska kyrkan dock användt en del af sina mkomster till fromma ändamål, såsom fattiges underhåll, upprättandet af sjukhus 0. 8. Vv., och att denna kyrka likväl sörjt för både den högre och den lägre bildningen, dels genom den undervisning, som gifvits af präster och munkar, dels därigenom, att kyrkan underhållit svenska studenter vid främmande universitet. Han ville därför, att de indragna godsen företrädesvis skulle användas i människokärlekens och kulturens tjänst; men här- för hade konung Gustaf ej sinne... Skolorna och den allmänna bildningen. kunna sägas under hans regering snarare hafva ' gått tillbaka: än framåt. ;

Ar 1539 brast det löst. På hösten hölls ett kyrkomöte i Uppsala. På detta tyckas Laurentius Andre och Olaus Petri hafva uppträdt mot konungens nya kyrkopolitik, som hotade att fullständigt bringa kyrkan under: den världsliga maktens lydno. Året därpå fängslades både Laurentius

Källa: Project Runeberg ·