Sida 16
Den svenska idrottens organisation
Idrottsföreningarna sortera dels under specialförbunden, dels under respektive distriktsforbund. Till specialförbunden betalas en mycket låg afgift af hvarje förening. För att blifva medlem i ett specialforbund måste en idrottsförening visa sig verkligen utöfva idrotten i fråga. Till distriktsforbunden däremot erlägges ingen afgift. Åfgifterna erläggas i stället till Riksförbundet i sin helhet och utgår dessa i proportion till föreningarnas storlek.
Riksförbundets och öfver-styrelsens ordförande har allt sedan förbundet bildades varit H. K. Ii. Kronprinsen.
För gymnastik, fäktning, allmän idrott, skridskoåkning, issegling, skidlöpning, simning, rodd, kanotidrott, velocipedidrott, fotboll, lawn-ten-nis, golf och atletik finnas sålunda särskilda förbund, som själfständigt omhänderhafva skötseln af sina idrottsgrenar och som gentemot utlandet representera sin idrottsgren men som samarbeta under Riksförbundets öfverstyrelse. De till ett specialforbund hörande föreningarna sammanträda årligen till ett förbundsmöte. Detta möte beslutar i enlighet med af Riksförbundets öfverstju-else godkända stadgar samt utser styrelse, som omhänderhar specialförbundens angelägenheter och verkar för respektive idrottsgrens framåtskridande och utbredning, pröfvar amatörfrågor, ombestyr mästerskapstäflingar och i öfrigt handhafver respektive idrottsgrens tekniska ledning.
Distriktsforbunden, tjuguett till antalet, äro uppdelade hufvud-sakligen i enlighet med den svenska landskapsindelningen. Till hvarje distriklsförbund höra samtliga idrottsföreningar inom dess område. Distriktsforbunden hafva q att, under kontroll af specialförbunden, leda utöf-ningen af respektive idrottsgrenar inom sitt distrikt, se till att distriktsmästerskapstäilingar och dylikt anordnas samt i öfrigt afgöra idrottsfrågor inom sitt rättsområde. Distriktsforbunden arbeta efter enhetliga stadgar, fastställda af riksförbundsmötet. Förvaltningen omhänderhafves af en styrelse, utsedd å gemensamt möte
Källa: Project Runeberg ·