Sida 160
Regeringsformen af den 6 juni 1809
160
REGERINGSFORMEN 1720.
1840/41 borttogos orden »statsministrar — andre» i sista punkten och tillades en ny punkt, den sista i nuv. mom. 1: »Hvarje departementschef — höra».
1853/54 insattes nuv. andra punkten: »Konungen vare likväl obetaget — rena evangeliska läran bekänna», och fortsättningen ändrades: »Likaledes må konungen kunna uti militära» etc.
1856/58 tillades nuv. mom. 2, hvars första punkt dock då lydde: »Konungen äger — vilkor, som uti särskild derom af konung och ständer gemensamt stiftad lag bestämmas».
1862/83 ändrades dåv. näst sista punkten i mom. 1 sålunda: »Till civila tjenster -- domareembeten — läran; härifrån dock undantagna lärarebeställningar och öfrige tjenster vid inrättningar för slöjd och skön konst, äfvensom läkarebefattningar, till hvilka jemväl andre än bekännare af den rena evangeliska läran kunna utnämnas».
1865/66 erhöll mom. 2 sin nuv. lydelse.
1870 fingo punkterna »Till presterligt embete — inom den svenska kyrkan» sin nuv. lydelse.
§ 29. •
Till ärkebiskop och biskopar, med hvilkas val förhålles efter förra vanligheten, utnämne konungen en af de tre. som föreslagne blifvit.
Jfr EF. 1772 § 10; 17*0 § 40.
Nuv. lydelse 1873.
§ 30.
Konungen äger att, på det sätt förr öfligt varit, tillsätta kyrkoherdebeställningar i regala pastorater. De så kallade konsistoriella gäll vare vid deras valrätt bibehållna.
Jfr RF. 1772 § 10; 1720 § 40.
§ 31.
Städernas borgerskap åtnjute framgent deu rättighet, de hitintills innehaft, att till borgmästaretjenster föreslå trenne behörige män, då konungen en af dem utnämne. På lika sätt förhålles med rådmäns- och magistratssekre-terare-sysslorne i Stockholm.
Jfr KF. 1751, 1772 «/, § 21.
1862 63 ändrades början till: »Städernas borgerskap och öfrige till deltagande i riksdagsmannaval inom borgareståndet berättigade innevånare äsre att».
Nuv. lydelse 1865/66.
Källa: Project Runeberg ·