Sveriges regeringsformer 1634-1809 samt konungaförsäkringar 1611-1800

REGERINGSFORMEN" 1809.

163

benåda män, som genom stora och utmärkta förtjenster dertill värdige anses. Ej må adelskap eller greflig eller friherrlig värdighet, som hädanefter förlänas, tillfalla flere än den, hvilken adlad eller uppböjd blifvit, samt efter honom hans äldste manliga bröstarfving i rätt nedstigande led efter led, samt efter denna grens utgång stamfadrens närmaste manlige afkomling, och så vidare.

Jfr KF. 1772 § 11.

Nuv. lvdelse 1828/30 ined undantog af sista stycket, som tillades 1866/66.

§ 38.

Alla ifrån konungen utgående expeditioner och befallningar, utoin i kommandomål, skola, för att blifva gällande, kontrasigneras af den föredragande, som vare ansvarig, att de instämma med deröfver förda protokoll. Skulle den föredragande finna något konungens beslut vara stridande emot denna regeringsform, göre han i statsrådet derom föreställning; yrkar konungen ändock, att ett sådant beslut skall utfärdas, vare det då den föredragandes rättighet och pligt att sin kontrasignation derå vägra, samt nedlägge ban i följd deraf sitt embete, hvilket ban icke må återtaga förr, än riksens ständer hans förhållande pröfvat och gillat. Emedlertid vare ban vid sin lön och öfriga tjensten åtföljande inkomster bibehållen.

Jfr § 106; RF. 1772 § 21.

Nuv. lvdelse 1840/41 utom att »riksdagen» insattes 1865/66.

§ 39.

Vill konungen utrikes resa, meddele ban statsrådet in pleno denna sin föresats och inhemte dess tankar deröfver, på sätt 9 § omtalar. Besluter konungen derefter sådan resa och den verkställer, befatte sig ej med rikets styrelse eller utöfve den konungsliga magten, så länge han utrikes vistas, utan före statsrådet under sådan konungens frånvaro regeringen i hans namn med all den rätt, som denna regeringsform konungen tillägger; dock må ej statsrådet någonsin adeligt stånd och värdighet förläna eller till grefligt och friherrligt stånd upphöja eller riddarevärdigliet utdela;