Sida 167
Regeringsformen af den 6 juni 1809
REGERINGSFORMEN" 1809.
167
lika vigtiga hinder göra det omöjligt eller för riksens ständers frihet och säkerhet vådligt. Konungen utsätte då, i samråd med riksens ständers fullmägtige uti banken och riksgäldskontoret, en annan ort, der riksens ständer böra samlas, och kalle dem dit till den tid de sjelfve förut bestämt.
Jfr RO. 1723 § 1.
Nuv. lydelse 1865/66.
§ 51.
I de fall, då konungen eller statsrådet sammankalla riksens ständer, fastställes tiden till riksdagens begynnelse efter tretionde och inom femtionde dagen från den, då kallelsen blifvit uti hufvudstadens kyrkor kungjord.
1862/63 tillades »regenten eller».
Nuv. lydelse 1865/66.
§ 52.
Landtmarskalk och talemän för borgare- och bondestånden samt sekreterare för bondeståndet utnämne konungen. Ärkebiskop vare alltid taleman för presteståndet.
Jfr 1779 års riksdagsbesl. (RF. 1772 § 42 anm.); RF. 1720 § 47.
1862/63 uteslötos ordeu »samt sekreterare för bondeståndet».
Nuv.' lydelse 1865,66.
§ 53.
Riksens ständer välje genast, sedan riksdagen blifvit öppnad, de utskott, hvilka skola ärenderne bereda. Sådana vid hvarje riksdag nödiga utskott äro: ett konstitutionsutskott, att väcka och upptaga frågor rörande förändringar i grundlagarne och yttranden deröfver till riksens ständer afgifva, samt att granska de i statsrådet förda protokoll; ett statsutskott, att utreda och för riksens ständer uppgifva statsverkets och riksgäldsverkets tillstånd, förvaltning och behof; ett bevillningsutskott, att föreslå bevillningens fördelning; ett bankoutskott, att öfverse bankens styrelse och tillstånd samt föreskrifter om bankoförvaltningen gifva; ett lagutskott, att utarbeta förslag till civil-, kriminal- och kyrkolagarnes förbättring, samt ett allmänt besvärs- och
Källa: Project Runeberg ·