Read Runeberg

Sveriges regeringsformer 1634-1809 samt konungaförsäkringar 1611-1800

Originalsida 179
Originalsida 179
Originalsida 178
Originalsida 179
178–179

Sida 179

Regeringsformen af den 6 juni 1809

REGERINGSFORMEN" 1809.

179

fäldt konungens proposition, vare den afslagen, ock aflemne riksens ständer sitt afslag med skälen dertill skrifteligen till konungen genom deras talemän.

Jfr Förordn, till befrämj. af lagarnas behör. verkställ. 1766 § 11 med afs. på grundsatsen, att grundlagsändring ej kunde ske på samma riksdag, på hvilken fråga derom blifvit väckt; RF. 1772 §§ 39, 42.

1817/18 tillades följande stycke; -.Om vid riksdag, då grundlagsfrågor lagligen kunna afgöras, ytterligare uppskof föreslås, må det ej äga rum utan konungens och alla fyra riksståndens sammanstämmande beslut».

1856/58 ändrades slutet af första stycket »Riksens ständer må — till deras åstundan» till följande lydelse: Tillstyrker konstitutionsutskottet, antingen sjelfmant eller uppå derom af riksdagsman väckt fråga, ändring i grundlag, varde utskottets yttrande vid Bamma riksdag öfverlemnadt till riksens ständer. Göras i deras plena icke några anmärkningar emot konstitutionsutskottets yttrande, hvile detsamma såsom ett riksens ständers utlåtande, hvaröfver först vid nästa riksdag, och då endast med Ja eller Nej, skall kunna beslutas, och gälle då föreskriften i 75 § riksdagsordningen. Besluta åter samtlige riksstånden, att förslaget skall förkastas, vare det genast förfallet. Äro riksstånden i sådant hänseende sins emellan af skiljaktiga meningar, eller göras i riksståndens plena emot utskottets yttrande anmärkningar, som åsyfta förändring i förslaget, blifve de, hvilka hvarje riksstånd särskilt förklarar utgöra dess gemensamma tankar, till konstitutionsutskottet hänvisade. Utskottet åligge dä att samtlige riksståndens tankar till ett helt utlåtande i möjligaste måtto sammaujeinka, och, om oförenliga skiljaktigheter finnas, dem derjemte till samtliga riksståndens behandlande anmäla. Förena sig derefter samtliga riksstånden om ett enahanda utlåtande, hvile detsamma till slutligt antagande eller förkastande vid nästa riksdag, på sätt ofvan föreskrifvet är, derest icke samma utlåtande innehåller, att förslaget bör förkastas, i hvilken händelse det genast förfalle. Blifva åter något stånds tankar skiljaktiga från de öfrigas, och samma stånd sig icke efter de öfriga fogar, varde konstitutionsutskottet, genom val af riksståndens plena, till slutlig jemk-ning förstärkt till ett antal af tjugu personer af hvarje stånd, hvilka, genom samfäld omröstning, skiljaktigheterna förena, och det dymedelst fullständigt beredda utlåtandet hvile sedan till riksens ständers afgörande, som ofvan sagdt är, derest icke utlåtandet innehåller förkastande af förslaget, som då genast förfalle. Blifva å nästa riksdag alla riksstånden om ändringen ense, öfverlemne de förslaget derom till konungen, geuoin deras talemän, med begäran, att konungen ville sitt bifall dertill gifva. Konungen — samtycker till deras åstundan»; samt fortsättningen till: »Vill konungen — afgifva till riksens ständer, hvilka då kunna derom öfverlägga. Tillstyrker — hvile förslaget — talemän. Om — då hvilande grundlagsfrågor skola slutligen afgöras — beslut». Nuv. lydelse 1865/66.

Källa: Project Runeberg ·