Sida 182
Regeringsformen af den 6 juni 1809
182
REGERINGSFORMEN 1720.
proposition, och skrifteligen genom talemännen, om de densamma afslagit. I alla dylika lagfrågor skall tre stånds mening utgöra riksens ständers beslut. Stanna två stånd emot två, förfaller frågan och förblifve vid det, som förut stadgadt varit.
Jfr RF. 1772 §§ 40—43; FSA. § 6.
1844/45 tillades efter orden »dess skäl att det vägra»: »Kan konungen icke förr, än riksens ständer åtskiljas, fatta och meddela sitt beslut, vare han oförhindrad att före nästföljande riksdags öppnande förslaget ordagrannt bifalla och allmän kungörelse derom utfärda. Sker det ej, anses förslaget hafva förfallit, och konungen underrätte då riksens ständer vid deras nästa sammankomst om de skäl, som hindrat förslagets antagande».
Nuv. lydelse 1865/66 och 1882 (vid senare tillfället tillades orden »äfvensom kriminallag tör krigsmakten»).
§ 88.
Med förklaring öfver civil- och kriminal- samt kyrkolag förhålles som med sådan lags stiftande. l)e förklaringar, som, till svar på inkomna förfrågningar om lagens rätta mening, konungen genom dess högsta domstol emellan riksdagarne gifver, kunna af riksens ständer ogillas, hvarefter de icke längre vare gällande eller af domstolarne iakttagas eller åberopas må.
Jfr § 19; RF. 1720 §§ 2, 4.
Nuv. lydelse 1865,66.
§ 89.
Uti riksens ständers plena må frågor väckas om förändring, förklaring och upphäfvande af lagar ocli författningar, som rikets allmänna hushållning röra; 0111 sådana nya lagars stiftande samt 0111 grunderna för allmänna inrättningar af alla slag, hvilka frågor skola till utredning af allmänna besvärs- och ekonomieutskottet förvisas. Riksens ständer äge dock icke magt att i dessa mål annat eller mera besluta, än föreställningar ocli önskningar att hos konungen anmälas, och hvarå konungen, sedan statsrådet deröfver blifvit hördt, göre det afseende ban för riket nyttigt finner. Vill konungen åt riksens ständer öfverlemna att gemensamt med honom något afgöra, som rikets all-
Källa: Project Runeberg ·