Sida 192
Regeringsformen af den 6 juni 1809
192
REGERINGSFORMEN 1720.
mitterade, hvaraf en lagfaren, ett sådant yttrande skriftligen afgifva. Förklara de deruti, att skriften må tryckas, vare då både författare och boktryckare från allt ansvar frie, och ligge det å kommiterade. Desse kommiterade skola väljas af riksens ständer genom sex af hvarje stånd utsedde elektorer, som röste samfält och icke ståndsvis. Afgår emellan riksdagarne någon af de kommiterade, välje de öfrige en behörig man att det lediga rummet intaga.
1828 30 ändrades på slutet »utsedde — ståndsvis» till »utsedde samfäldt röstande elektorer».
Nuv. lydelse 1865/66.
§ 109.
Ej må riksdag längre räcka än trenne månader från den dag, då konungen låtit om statsverkets tillstånd och behof riksens ständer eller deras statsutskott underrätta. Skulle likväl vid nämnda tids förlopp riksens ständer ännu icke hafva riksdagsärenderne afgjort, anmäle de det hos konungen och äske att riksdagen måtte fortfara någon viss tid af högst en månad derefter, hvilket konungen ej äge magt att vägra eller förhindra. Der så oförmodadt hända skulle, att vid den sålunda förlängda tidens utgång riksens ständer icke hade staten reglerat eller någon ny bevillning till bestämdt belopp sig åtagit, då skall konungen kunna riksens ständer åtskilja, och fortfare den förra bevillningen intill nästa riksdag. Är åter bevillningens hela belopp bestämdt, men riksens ständer icke om fördelningen deraf ense, då skola efter den faststälda bevillningssummans förhållande till den, som vid föregående riksdag blifvit fördelad, de i den sista bevillningsförordningen stadgade artiklar jemlikt ökas eller minskas; och uppdrage riksens ständer deras fullmägtige i banken och riksgäldskontoret att en ny bevillningsförordning på sådan grund uppgöra och utfärda.
Jfr RF. 1772 § 46; 110. 1723 § 24 (Stiemman III, s. 2557).
Nuv. lydelse 1865/66.
§ 110.
Ingen riksdagsman må kunna under tilltal ställas eller sin frihet beröfvas för dess gärningar och yttranden uti
Källa: Project Runeberg ·