Read Runeberg

Sveriges regeringsformer 1634-1809 samt konungaförsäkringar 1611-1800

Originalsida 237
Originalsida 237
Originalsida 236
Originalsida 237
236–237

Sida 237

Arfprinsen Fredriks af Hessen försäkran af den 22 mars 1720

KONUNGAFÖRSÄKRAN 1654.

237

såsom ett medel till souveränitetens införande i framtiden, så utlofvar jag att alla tjenster ifrån och med öfverste till fältmarskalkar och alle desse ofvannämdes vederlikar skola af mig i sittiande råd efter pluraliteten af rösterne bort-gifvas; hälst en öfverhets förnämsta afseende bör vara att tjensterne besättas med ärlige, lärde, skickelige ocli förståndige män, hvilket härigenom tyckes vinna sitt ändemål, enär riksens råd, som hafva sig folket bäst bekant, uppå deras samvete, ed och ansvar coram protocollo förklara deras meningar om personernes egenskap och skickelig-het. Men med alla öfrige tjensters bortgifvande förblifver det vid regeringsformen; dock så att de alltid af mig i sittiande råd utdelas, på det jag må förnimma riksens råds tanka och utlåtelse öfver de föreslagne personer, och blifver mig sedan ej betagit af de föreslagne att befull-mäktiga den. som jag finner därtill skickeligast. Till att befordra bokelige konsters drift och öfning uti riket, så att ymnighet af tjenlige ämnen till riksens angelägne sysslor ocli ämbeten måtte förökas, så skall vid tjensternes be-sättiande, så under civil- som krigsstaten till lands och vatten, förnämligast anses personernes bepröfvade erfarenhet och förtjenst, hvilka igenom studier, krigsförrättningar och flere nyttige vetenskaper gjordt sig till befordran värdige, men särdeles därpå akt hafvas, att till hvart och ett ämbete inga andre sättias än de, som till det slags sysslor tjenlige äro och därtill all nödig kunskap hafva, emedan det allmänna bästas sannfärdige nytta och välfärd, som för alle andre afseenden bör gå, kräfver att dugelige ämnen till hvart och ett riksens angelägne verk förordnas, men icke att någons förvärfvade höghet, gunst och anseende må gifva honom insteg uti sådane sysslor och ämbeten, hvartill lian ingen skickelighet och erfarenhet hafver.

Jfr §§ 2, 7, 14, 20; KF. 1719 § 8; RF. 1720 §§ 12, 20, 40.

11.

Skall ingen utan föregången laga ransakning på någon tid afhållas ifrån dess ämbetes verkelige förrättning, ej

Källa: Project Runeberg ·