Read Runeberg

Sveriges regeringsformer 1634-1809 samt konungaförsäkringar 1611-1800

Originalsida 252
Originalsida 252
Originalsida 252
Originalsida 253
252–253

Sida 252

Konungaförsäkran af den 25 nov. 1751

252

KONUNG AFÖRSÅKRAN 1751.

eller kortare tid; såsom ock de kongl, prinsar ocli prin-sessorne ej skola resa utrikes eller träda uti äktenskap utom vår ocli riksens ständers vetskap ock samtycke. Men derest deras eller riksens synnerliga angelägenhet och välfärd sådant fordra skulle, så att det ej tålte drögsmål, till dess ständerne hinna sammankomma, vele vi med räds råde derom sluta och förordna. Skulle ock genom arf eller på annat sätt något utrikes land, furstendöme eller herrskap oss tillfalla, skall riket deraf hafva verkelig förmån och nytta att förvänta, och vi det ej annorlunda emottaga, än att vi ändå enligit 1604 års Norrköpings arfförening uti Sverige ständigt vele boende blifva och vår regering föra.

Jfr för början RF. 1720 § 10; för slutet KF. 1720 § 15. Enligt Norrköpings arfförenina 1604 förbehöllo sig ständerna, att arffurstarne ej inläte sig i något giftermål, »med mindre än riksens ständer är derom först vinterligt, om de kunna pröfva, att det är deras furstl. Nåder och hela riket gagneligt», likaså rätt att utse gemål åt den furstedotter, som skulle bestiga tronen (dock ej mot hennes vilja), hvarjämte öfriga prinsessors rätt till brudskatt var beroende af, att de ej gifte sig utan med ständernas »enhälliga samtycke och fria vilja.» I samma lag heter det ock, att ingen arfkonung skulle »hafva makt vid andra land och konungariken taga, med mindre han alltid vill i Sverige boende blifva.»

§ 15.

Och pä det alla ärender, som uti rådet efter plurali-teten äro afgjorde, måge genast och utan drögsmål utfärdas, så böra riksens råd, i fall vi vore med sjukdom besvärade, hindrade eller frånvarande, äga makt expeditio-nerne att underskrifva, hvilka så gällande vara skola, som voro de af oss underskrefne.

KF. 1720 § 16. RF. 1720 § 16.

§ 16.

Den arfsrätt till Sveriges krona, som Svea rikes ständer genom deras förening af den 23 junii 1743 tillagt våre manlige bröstarfvingar, dem Gud nådeligen förlänt eller förlänandes varder, arfvinge efter arfvinge, skall ej sträcka sig till någon annan af våre anhörige eller annor-

Källa: Project Runeberg ·