Sida 53
Additamentet af den 3 nov. 1660
53
12.
Hvad i de öfrige puncterne förmäles om militiens till häst och fot indelning i landsänderne, deras embete och underhåld, collegiernes och hofrätternes examen och räkenskap, huru förhållas skall i konungens siukdom, när-och frånvaro, huru riksdagar skole anställas, fremmande naturaliseras, om betiäntes plicht, lön och underhåld, huru generalgouverneurer, fältherrar och ammiraler skole sig förhålla och lefva tillhopa; sådant alt hafve vi betrachtat och myckit skäligt och rådsanipt befunnit och intet heller åstunde, än att det således hålles ocli efterkommas kunde. Hafve vi allenast detta därhos att påminna att, där man i konungens omyndige är intet kan gå förbi, utan för vich-tige orsaker och till att contentera väl meriterade personer nödgas bruka de medlen att nobilitera somblige personer ocli somblige naturalisera och med gods och bene-ticier benåda, att man då caute och sparsampt därmed omgår och där uti, så väl som andre vichtige mål, brukar riksens råds inrådande och samtyckio, besynnerligen ach-tandes, att den, som blifver naturaliserad, icke må draga den rätten på hele sin slächt, utan på sin person och dess afkompst allena och doch icke straxt admitteras till de förnembste riksens tiänster, fästningar och till educationen af K. M:ts egen person, men doch icke till riksens råds tiänster, som allena af infödde svenske af riddare och svener bore besättias. Och där gods och beneficier nödvändigt skole utdelas, hålla vi före, att sådant bör skie, rättas och hållas efter sal. Kongl. M:ts stadga och 1655 års riksdagsbeslut, så att konungen och cronan kan hafva medel och hoppning, att de framdeles falla en gång tillbaka; enkannerligen skatte vi de godsen omistandes, som i Pomern och i de af Danmark nyss acqvirerade pro-vincier till fästningarnes underhåld och säkerhet nödvändigt behöfves. Men där man till cronans richtige gields och rena försträckningars afbetalning eller till en oomgien-gelig påkommande nöd trenger till att förpanta nogre cronones gods, som för detta hafver varit brukeligit, då
Källa: Project Runeberg ·