Sida 63
Regeringsformen af den 21 febr. 1719
REGERINGSFORMEN 1719.
förfrågningar med riksens råds råde att stadga och förordna, återgifva dem, som till ärerörige böter sakfiilte eller ock vanbördige äro, deras heder, om de den nåden förtjena, ocli vid dess konungslige revision upptaga samt afhjelpa de besvär, hvilka emot öfverrätternes domar efter de derom gjorde förordningar komma a-tt andragas, så att lag och rätt oväldugt må skieppas och all rättvisa, såsom den andra grundvalen till rikets vältrefnad, styrkia och upprätthållande, befordras, men ingen olag öfver rätt lag gånga.
Jfr konungabalken i landslagen kap. 4; pingm.-balken i landslagen, kap. 41.
3.
Med successionen till riket förblifver alldeles vid vår nu författade valakt,') så att Hennes Kongl. Maj:ts manliga bröstarfvingar, dem Gud nådeligen förläne, blifva dertill berättigade, på samma sätt som 1650 års riksdagsbeslut förmår och innehåller. Dock träder ingen af dem på tronen, innan han sine ett och tjugu år uppfylt, gifvit vid ständernes sammankomst sin försäkring ifrån sig, låtit sig kröna ocli eda sina gångit, som Sveriges lag säger. I medier tid ega ständerne makt, med Kongl. Maj:ts nådigste behag, utnämna och tillsättia skickelige personer och dem med behörige underrättelser förse till de konungslige barnens anständige uppfostran och undervisning uti den rena Lutherska läran och alla konungslige dygder, seder och vetenskaper, såsom grundvalen till ett påföljande ordenteligit och förståndigt regemente. Fördenskull böra ock sådane personer, livilkom denna höga angelägenheten till en rätt försorg och omvårdnad anförtros, vara riksens ständer ansvarige, om igenom deras vårdslöshet och försummelse något skulle eftersättias, som ock riksens ständer ega makt, när nödigt pröfvas, med dem ombyte och förändring att göra.
Jfr RF. 1634 § 2.
4.
Ingen ny lag må ständerne påträngias emot deras ja, samtycke och vedertagande, ej heller någon gammal lag,
') Af den 21 febr. 1719 (Stiernman, III s. 2166).
Källa: Project Runeberg ·