Tillbaka Read Runeberg

Runa. Läsning för fäderneslandets fornvänner 1849

Originalsida 47
Originalsida 47
Originalsida 46
Originalsida 47
46–47

Sida 47

Ur Bref från Orsa och Dalarna

45

sidan Slekeväskan af groft hvitt linne, fästad med ett kring medjan löpande ”lifband”,

hvilket är, efter smak, råd och lägenhet, mer eller mindre grannt utsiradt. Väskan innehåller barkmjöl och salt m. m., hvarmed boskapen undfägnas. Vid lifbandet äro vi= dare fästade: knifven med sin slida, samt ett snöre af en half alns längd, som uppbär sjelfva Vallhornet, eller som det här kallas ”Låthornet”, dervid fästadt i ett litet hål, tätt mvid hornets tjockända. Låthornet är försedt med tre fingerhål, någongång äfven med det fjerde, under hornet, hvilket hål täckes och öppnas med tummen; oeh kunna på dessa äfven konstigare stycken utföras. — — ra Jag har fliteligen försett mig med 'akttagelser rörande vallhornens och i allmänhet vallinstrumenternas beskaffenhet m,. m., men du får deraf intet denna gång. Vill nu tillägga endast, att de icke sällan äro rikeligen försedde med ristade prydnader, ofta nog i den besynnerligaste smak, midt ibland

hvilka alltid ses ägarinnans namn, sirligt och med djupa drag ristadt af — gilvaren.

a

Och nu nog för denna gång. Jag trifves alls icke vid skrifbordet, utan måste i rappet ut till fjälls. Mor Ingeborg berättade mig i afse mer än en underlig saga om Kungsberget med dess många, mörka hålor, och Olars, som vill följa mig dit, lofvar, at! under vägen muntra mig med ”ståtliga Gång-låtar”, som han säger. Alltså farväl för

denna gång, — — —

—>>3> Hj E€ee—

Wes ÖA e a a —- EES AEA

——" =

h

Kd

L —

—

Källa: Internet Archive ·