Sida 52
Rättelser och Tillägg
50
»Så få vi lika många» — Hur många hade de hvar? Den ena fem, den andra sju.
Anm. Ku är i Gagnef och nordl, orter ut- | talet af ko.
31.
Östergötland. Två skrof och ena skrånta, Sex fötter och ena rompa?
En Ryttare till häst. — (Skrånta = sadel).
32. E Östergötland. Du ser'et,
Jag ser'et, Hela väla ser'et: Och dä finns ej ändå? Himlens slut vid skogsbrynet.
Sid. 47, m. fl. Sid. 49,
Smärre tryckfel torde ursägtas!
P, ÅA.
33. . Östergötland.
Du bör görat,
Du ska” göra't;
Men gör du 'et inte,
Så gör dä sej sjelft? Händernas torkning efter tvagningen.
34. y Östergötland. Fyra virf om hvarf, Atta slirf om slarf: Fyra stå i sky, Fyra visa väg te' by? Vagn med hästar. — (Fyra hjul, åtta hästfötter, fyra öron och fyra ögon.)
Rättelser och T illägg.
Sid. 13, rad. 17 nedifr. står Scarps — läs: Scraps,
Sid. 21. Grimm (Deut. Myth.) uppger Hvitöja såsom Dalska namnet på Matricaria, och sätter det i samband med Baldersbrå (B. ljusa ögonbryn). En sjelftagen och falsk förklaring af teya och läga, som deremot afse de sega, lågiga rötterna; medeltidens ”Hvite tighe.” — D. M. flödar af slika misstag.
Sid. 22, rad. 13 nedifr, står: samf ännu — läs: samt denna ännu.
Sid. 40—49. Med Ö (vanligt o med å-prick öfver) förstår jag det i talspråket åt å dragna ljudet af o, Härmed är dock detta 9 i Vallsångerna, för ingen del fullt förklaradt!
Det feta F, utmärkande folkets tjocka uttal af bokstafven, är i denna år-
ång förbytt till kursift I — med enabanda betydelse.
åt, 24. Här äro, i ordet svålt, två kursiva t, likaledes beteknande det tjocka ut-
talet af t. — ”Kaltt” (i samma gåta) uttrycker fullk. bondeuttalet af ordet, —
Hakå och lakä (i N:o 26) hade hordt stafvats: hakae, lakae, om detta ej ledt till
förvillelse. — I njyst (samma gåla) = ett nystan.
STOCKHOLM, 1849.
NORSTEDT & SÖNER, Kongl. Boktryckare,
Källa: Internet Archive ·