Sida 10
— 14 —
Jag tror mig icke fela, om jag påstår ätten egen folkstam bebor åtminstone Walbo härads norra del. Här ses mörka, breda och mycket grofva ansigten, med bruna, små och runda, samt nära intill hvarandra sittande ögon. Uppenbart skiljer sig folket åtminstone från det i Dalslands östra Härader. Allmogen härstädes är kall och trög, men uppblossar snart till en hetta, som gemenligen finner uttryck i råheter. Folket är ock af grannarna särdeles illa kändt.
Färjelanda socken, som ligger söderut härifrån, intager häradets hela bredd från öster till vester. Till Färgelanda hör Ödeborg Annexförsamling. Dessa socknar äfvensom det öfriga af häradet i söder kan anses såsom en fjellbyggd. Dock hafva bergen bär ingen bestämd sträckning. De två nämnde socknarna hafva det i Dalsland egna med sig, att åkerbruk och boskapsskötseln der stå i den bästa jemnvigt. Ännu för 40 — 50 år sedan var skogen här rådande, och hvad vi tillförene yttrat om åkerbruket i Dalsland, eller att det var i ett slags förakt, eller åtminstone ansågs vådligt att utvidga, kan fullkomligen lämpas på denna trakt. Nu deremot idkas både boskapsskötsel och åkerbruk, så att en jemn välmåga deraf uppkommer. Båda delarna lemna nu betydlig afkastning, äfven till afsättning i städerna Wenersborg, Uddevalla och Fredrikshall. Nedra delen af Ödeborg socken, emot Elnesjön, kallas Råbygden. De mig bekanta minnesmärken i dessa socknar äro följande.
På utmarken till Hiliingsäter står inom en krets af 24 fots tvärdrag en smal sten af 7 alnars höjd, kallad Själasien. På samma hemmansägor äro 3 bautastenar uppresta-i en halfkrets nära invid en stupande berghäll. På utmarken till Horntveten äro 2:ne bautastenar, äfvensom en vid Skriketorp, med en kullersten vid dess fot. På en höjd vid byn Rån hafva 4 stenar varit reste, af hvilka 2 ännu äro stående. Yid Wrine är likaledes en bautasten. För omkring 20 år sedan skall vid norra Bondene funnits en mycket stor, tunn stenhail, som hvilat på 4 resta stenar. På Baggetorp ägor å en höjd, hvilken på tre sidor omgifves af täcka dalar, ligger en tunn hall af 5{ alnars längd, 3j alnars bredd* och 4- alns tjocklek. Omkring hallen är en krets af 11 stenar. Detta sköna minnesmärke, som före mitt besök i orten var i fullkomligt förfall, så att midtstenen var till större delen betäckt med jord, samt blott 2 af kretsstenarna ännu stodo upprätta, har sedermera bl i f vi t försatt i sitt ursprungliga skick. Kretsstenarna äro 1 — 24- alnar höga. Det är omöjligt att ens gissa till minnesmärkets forntida bestämmelse, då midtstenens ursprungliga ställning icke mer kan bestämmas. Vid Skriketorp är en skadad hällkista Ättehögar och grafkullar finnas i socknen till ett otroligt antal; och äro här tid efter annan margfaldiga fynd träffade. I en Ättehög på Färslanda prestgårds ägor, fanns förlidet år en temmeligen stor, mångsidig granat. Den tyckes vara bruten ur en infattning vid ena ändan. I en lerurna , vackert refflad, uppgrafven ur en ättehög vid Arbol, fanns, jemte aska och ben, en ovanligt stor flintknif. Yid Näsböle är funnen en urna af telgslen med lock. På samma ägor fanns ett verktyg af flinta, fullkomligt liknande ett huggjern. Jag får nämna att jag under mitt vistande i Dalsland öfverkom 3 sådana. Flintredskap äro i öfrigt temligen allmänna i denna trakt af landet, äfvensom redskap af annan sten. Slutligen hafva här träffats åtskilliga smycken af guld, silfver och kopparblandning. Af sistnämnde metall öfverkom jag här ett vackert Ämne-smycke (Diadem).
Äfven i angränsande Ödeborgs socken skönjas många minnen. På Hofslensmoen — en sandhöjd å Hofstensbyns ägor — är en fornlcmning som förljenar största uppmärksamhet. Huru den i sitt ursprungliga skick varit beskaffad, är ty värr omöjligt att
Källa: Internet Archive ·