b0376
376 VIKTOR RYDBERG.
länge denna kammare består af själfständige män, skall hvarje vädjande till några valmäns fördomar, vare sig det sker i stillaståendets eller framåtskridandets intresse, bemötas såsom det förtjänar. Det står naturligtvis hvarje representant fritt att redogöra för de åsikter i frågan, hvilka äro förhärskande i den valkrets, från hvilken han hitskickats, och en sådan redogörelse kan utan tvifvei innehålla värderika upplysningar; men sin egen ställning till frågan måste han intaga och försvara i enlighet med sin egen öfvertygelse, som säger honom: respektera icke fördomen! respektera rättvisan! Mine herrar, det låter icke förneka sig, att de lag- paragrafer, kring hvilka denna debatt kommer att röra sig, hvila på bekännelsetvångets princip. Detta har erkänts~ äfven af en from prelat, då han talat om det lätta tryck, som dessa paragrafer äro ägnade att utöfva på icke-luther- ska svenska medborgares samveten. Frågan, som nu skall afgöras, är ytterst den: hvilkendera grundsatsen skall Sveriges grundlag hädanefter tillämpa: bekännelsetvångets. eller bekännelsefrihetens? Att vackla emellan bägge är en svaghet och skall snart blifva en omöjlighet. Vi måste modigt och uppriktigt bestämma oss för den ena eller' den andra. Vacklandet är en svaghet, ty den, som ej vill bryta med bekännelsetvånget, handlar fegt och oärligt, när han, betraktande detsamma som godt och välgörande,. icke påyrkar dess tillämpning i sin fulla stränghet och fordrar det hårda tryckets, fängelsets och landsflykten~ och, hvarför icke, bilans och bålets återinförande, sedan' det så kallade lättare tryck, som ännu existerar, visar- sig till fullo vanmäktigt att upprätthålla det sken, som kallas bekännelsens enhet. Vacklandet skall med hvarj&
Källa: Project Runeberg ·