Sida 20
20
befintliga delen, så är god, nästan säker utsikt till att få fisken att nappa.
Har man en för stor, illa påsatt, blek och nära död mask på kroken, får man ytterst sällan fisken att nappa, likaså om kroken sitter med udden utom masken och icke döljes af den.
För agnfiske med krok kunna rekommenderas: de i Lundgrens och Leidesdorffs priskuranter före- kommande krokprofven n:r 75, 76 och 78. Blå engelsk krok, snedböjd med plattor; för mindre öfvade fiskare 11, 12 och 14 med öglor. Lacke- rad Limerick-krok jämte finaste silkesref och guttafs. e
För sådana små agnfiskar är ej nödigt att begagna flöten, men om sådana begagnas, böra «de vara ytterst små, t. ex. enligt Lundgrens pris- kurant n:r 20. Eljest duger mycket bra en enkel rotände af en pennfjäder.
Agnfisken är skygg och spritter undan, om ett större flöte faller på vattnet, helst då det slän- ges där! med fart öfver hufvudet.
Det är alltid klokast att slänga ut en metref, försedd med flöte, från handen, och detta finner den nybörjande metaren snart själf.
Gifvetvis vill fiskaren, så vidt möjligt är, ha sin agnfisk lefvande, och därtill fordras en sump. Sådana finnas hos både Leidesdorff och Lundgren.
Är fiskarens båt så inrättad, att i den finns sump, är det så mycket bättre.
Att meta upp agn är mycket nöjsamt, då man lyckas påträffa ett stim. Skall man ha ett större” antal sådana, drager det dock tid. I den lilla fisksump, man har under det man
Källa: Project Runeberg ·