Själen i normalt och sjukligt tillstånd. Del 2

SOS

ningen, an den blott materiella; man kalEe den vtlal^ magnetisk eller hvad annat som helst, namnet är hår blott en liknelse. Och samms slags inflytande, som iTrån fadren kan i ett nu bestämnia ett ännu odanad t fosters beskaffenhet, måtta väl kunna ännu snarare ifrkn modren under månader pä detta öfverföra normala eller abnorma egenheter.

Då själen genom sina rdrestlUningar utÖfvar denna inverkan på de kroppsliga organernai är det genom de inåtgående — sensitiva — nerverna, som själen &ter bliTver medvetande af det tillstånd, den framkaffat: bjertklappningen, äcklet, etc, I denna mening endast är det man kan säga, att de sensitiva nerverna erPara någon jnverkan ifrån själen, Deremot öfverföres genom dem en betydlig inverkan på själen ifrån de somatiska organerna. Bä rom mera längre fram.

Men icke nog att inbildningskraften framkallar dessa fenomener, då föreställningen Innebär en objektiv sanning, verkan tflir naturligtvis densan[>ma, om fdrestälU ningen utgör en fiklion. Vi hafva i del 1. pag. 235, an-> fört exempel på personer, som trott sig angripna af hydrofob), och ofvanföre (§ 36.) såväl dylika, som flera andra på inbildningskraftens abnorma fenomener. Analogt med detta inträSar, att de inåtgående nerverna tillföra sensoriuni vissa föreställningar ifrån kroppens Inre organer, hvilka genom en oriktig uppfattning blifva till en sådan fiktion. Vissa känslor i kardia, som innebära likhet med ett djurs krälande, uppfattas då som någol sådant inom fdrestältningen, hvilken sedan af inbildningskraften far form och ger anledning till tron på ormar, grodor, o. d., i ventrikeln. Likaså förekommer inom bjerna och ryggmärg känseln af ett krypande, liknande