Sida 201
Tredje kapitlet: Somatiska själssjukdomar
20J
ra första perioden af hafvandeskii|tet. 1 den seiln»r0 I bafva sådana stniiesi-urelser tuera inflytande |>å Urmodern bMJetr t spastiska konlraktioimr, nalvelstrangena Otnslin^- HVande, ptacenlas lossnande, etc, clJer pä foätret såsom bäminande f alvecklingen, sär&kijdt lijernatis, och derigenom ortittkandft ratiiitet och epilepsi. Men se vi att detta I är en möjlighet, och se vi i öfrigt, buru modrens sin- ^_fiesart och lynne kunna afprägla &ig hos fostret, icke få ^9t^ ilä förklara för oniöjngl, att ju den inverkan, äOm [ kan frambringa särskiidl utpräglade fenomener på modrens egen kropp, t. ex. en sugillalion, äfven skulle kuuna öfverföras pä foatretj under rörtitsättning att modren derpå fixerar en ihållande uppmärksamhet. Men huru ÖTverfi^rea den? Det är avårighelen t denna Förklaring, sooi låtit förneka faktum. Allt dylikt öfverröraude försiggår inom kroppen genom nervsystemet. Men emellan moder och Foster fi^rines icke någon nerv formed I ing, hvad. v) veta. Dum kunna vi förklara barnets likhet med fadren? Den yttre bilden möjligen genom ett individuell; olika aemen bos hvarje persnn. xMen svårt blir att tillläg:ga detta rranikallatidet i\i' en viss karakteristisk blinkning, en ryckning i N. facialis, o. d. Man har velat fÖrklara detta af gvinnana '^förseende''. Men stoet behöfver I^Bb icke se äsnebingsten, som betackar henne, för att bilda ^^imläsnan i eitl sköte. Ännu svårare ar alt derifrän härleda de otaliga små nyanser i lynne, tankegång och Öf-I riga själs förhållanden, som rappeilera fadren. Vi ntåste tanka oss en mycket nårjnare förening (fusion) under par.
bryo in der Art hemmen känn, dass sich an der bieraus hervOrgehendeii Misshildnng zufällig eine Äbnlicbkett mit dem Oegenstande des Affcktes tindet.
(Liokitanski),
Källa: Internet Archive ·
