Sida 200
Tredje kapitlet: Somatiska själssjukdomar
soo
i
sill ddtters rörlossning fick värkar, lifmodBrflytning octi mjölkfehar. Ftera exempel Lafva vi anfört j 1 del. pag, 235. Vi bura bär u|>|»taga ett inflytande, som varit i Torntiden lika obeliagadl trodt, soni det nu öfverniodigt förkastas: modrens inflytande på sitt foster. Msr anto, förr ocb allmogen gör på tnånga stallen så än, att all abiiorniiiteter hos foijiret bero derpå, att modren förset sig^, och man u|vp^joriJe de mest begytmerliga jenirö* rejser ocb beråkinngar emellan den förnmdado orsaken och den åstadkomna verkan. Så är det en alhuan folktro, all en klufven läpp och gom härleder sig derifrån, att modren lått se en hares kluTna nos, ocb detLa kallas derför öfverallt ett "härskar^. Det förekommer dock troligen numera oftare bos barn af mödrar, bvilka aldrig selt något harhufvud, än sådana som sett det. De öfriga missbildningarne förklarades på lika salt. Hvad missbiidn ingår beträff»^ så har man numera funnit att de följa en gifven, om än exeplionel naturlag. De bero pä bommad utveckling, defekt eller sammanvexnlng. Alt älta dessa kunna uppkomma genom ha Riga sinnesrörelsers inverkan ]>å modren är ganska troligt. Men deremot är det vanligen blott en tillfäliigbet, om man kan uppsöka någon likhet tiwd det föremål « som orsakat sinnesrörelsen*;. Dessa missbildningar tillhö-
i
•) Die Frage, ob Äffikle der Hlutter auf die Ent-WLckelung des Genbryo EinHuss haben, muss bejabt werden und es gibt unxweifelhafle Fä I le, wo ein hoftiger AQekt der Mutter wie namentlich Schreck, die Enl* stehung eiiier iMissbildung veranlasst hat, Sofern nan viele Missbildtingeii in einer Hemmung der Entwickalung beslehen, und die Formen solcher gar nicht selleti eine gcwisse Thterähnlichkeit an sich trägen^ so isfc nanientlich unt«r llinziithuii der Phantasie erklärlich, wie ein Gumulhsaffekt der JViutter die Enlwickelung des fim-
*mM
Källa: Internet Archive ·
