Själen i normalt och sjukligt tillstånd. Del 2

S €9, Specieiiare Htveehting af fUfCffående,

Euth tänkandet inverkar pä det somatiska gebietet, sSväl det Je^mna Tortgående, sonn det störda och obeliagfiga och det örveransträngda, hafva vi nyss utvecklat. Dänna inverkan sträcker sig egentligen blott till lijernan och konsensEielt till R facianSr oculomotorius och Iroefalearis. Under ett vilkor ntgår den dock i större kret' sar, då nemiigen sjelfva tankens inne bål 1 (loreslällningame) rörer någonting somatiskt. Tänker nian pS mat, isynnerhet någon viss smak Dg rätt, så inställa sig små ryckningar i taggmusklerna, sammandragning i svaljapparaten och spottRfsöndnng. Tanker man pä ett motbjudande föremål, kan man reproducera samma fysiska fenomener, som detta föremål skulle framkalla i verkligheten: hjertklappntag, äckel, kräkning, etc. Den psykiska inverkan bar här öfvergätt pä N. vagns. Vid tanken på vällustiga bilder inträffar en genitalretningj här sker öfvergången genom ryggmärgen. Ännu märkvärdigare äro de abnorma fenomener, hvllka uppkonmia i en del kroppens organer genom tankens ideliga fixerande på dem, såsom sugitlationer, stigmatisering, etc. Vi böra dock här anmärka, att dessa fenomener utgå af en allmännare inverkan och således blott otgöra en titådring på något bestämd t ställe, men utan en så beitåmd eller enskild form, som folktron i atlmänhet til^- lägger dem. Åtminstone äro undantagen få och tvifvelsktlgft. Fenomenet innebär likafullt sin stora fysiologiska märkvärdighet. En sådan inverkan kan uppträda till och med genom sympatisk känsla vid andras lidandt». Be eker omtalar en fru, bvilken vid Öfvervarandet af