Sida 326
Fjerde kapitlet: Speciella sjukdomsformer
3J6
lie ä|iiungO oiiikriiig äåsotii galna hundar, kastade sig i löften, gre{»o i trädgrenante, härniade djurjattin , eli}. ; luaa hörde dem ujtptäcka lörborgade saker och förQtsä" ga tillkommande. Äfven anklagades «n flicka lör umgänge med djePvulen. — Detta häniiande al' djurjälen, och sär&kiU katljarnaitdut larekom i st»rl ctli klostren oii)<- krtiig Paris^ det, ål(!«rkoiu alla dagar vid besliinid lid och observerades Srvaii utoni klostren , hotades genom hot om kastigation. Gtt dylikt sporadiskt fall inträJFnde t England vid Oxford 1700 med 5 systrar.
äHiunia rorbållaiide var m«d en dylik (epidemi i Kentor}» i E]»»ä 1552 och en i Köln 1554, hvjlka i öftigt olmärkte sig genont en brännattde känsla i fotsulorna. i UverlAt i Hoorn uppkom 1551 älven en sådan, sedan (tnnnorna fastat och 50 dagar lefvat af rofisart. Dessa både samma jdågande känsla under fötterna , men der» jemte kräknitigar af svarta »mnen; i öfrigt såsom d« Öfriga: konvulsiotier till raseri, klättrande i träd, o. s. v.
Uti Ursiilirier-klosfret i Aix i Provence insjuknade 1609 Magdalena de Mandel, 19 år, ouh Louise Ca pel i sym^ttonier af bysteri, nymfoniani ocb katalepsi. Dessa feftoftiener spridda sig i klostret. De uppgåfvo sig sjelJva vara besatta genom preslen Gaufridi elakhet, oeh blef ban genom sömnlöshet, fasta ocb löresläHiiingar drifven till erkäErnanide och bränd. -^ I Bngittiner-klostrel i Lille titbröt en med d^nna lika efiideuti 1613 ocb räckte i 10 år. Då nunnorna flyttades från klostret blefvo de bra, men återfiogo gjukdomen, d» de åierkoinmo.
I Ursoliner-klostret i Loudun uppväcktes 1622 en dylik epidemi, tiH en början genom elakhet af presten Mignon, som derigeikom ville störta preaten Drbaine Gran<- dier, hviiken uppgafä af patienteruti sasoin den der gjort
4 4
Källa: Internet Archive ·
