Själen i normalt och sjukligt tillstånd. Del 2

327

tlf^m hesAlta. Sjuktlofiien gpridde sig dock sedermera titt flara i komplotten o^tkyldiga, och äfvon ntoni klostret. U, blefpä Richelieus befallning brand I63i4, eharu nannorna återlogo åin» anltlagelser och förklarade allt för falskt. De flest» exorcisterna dogo »f samvetsagg.

I Louvriers utbröt en dylik epidemi några år dorefter (t643j; den utmärkte sig genom visioner, rönitäga til) eqiiilibristiäika konsU^r, etc, nied yltradt bat ocb försmiideUe emot del helign, bvilkel uppgafä allt ske under djefvulens inflytelse. Presten Picard och Magdalena Ba* var beskyldiis här hafva fnfört djefvulen; bon blef genom förföljelsen smittad ocb bekände då,

Dioni dessa a ro ännu en hel del smärre epidemier af rorfattarne u^iptngna, såsom en i Benedictiner-klostret i Madrid lft23, 80tn räckte i 3 år, och hafva troligen ännu flera rörekommit, utan alt bafva blifvlt så uppmärksammade, — INågra^dyltka rörekommo äfven spridda utom klostren. Flecquet omtalar en epidemi i 15:de århundradet, då nunnor slröko omkring i Tyskland, Bolland, ända till Hnni, bitande omkring sig silsom rasande. Endast inom Brandeid)urg räknades 150. De kurerade sig sjelfva genom cnitus.

Alla dessa sjukdonisrormer hafva enahanda fysisk» fmiomaner af hystedska krampsymptomer och nynifomani. Psykiskt utmärka de sig genom den fixa föreställningen af en ond ande såsom tiärva rande och inverkande. Att s5dana fenotitener lätt konna uppkomma och änrm lättare framkallas hos exalterade isolerade flickor, under ett sysslolöst lefnadssätt, tasta ocb botgörjjig, är lätt att fatta.

I