Sida 395
Sjette kapitlet: Återblick och reflektioner
n5
Och ytlerligarB: hvarjiå beror vaiisinnel? Ar det endast en deviatioii af en eller annan förmåga, som sätter menniskan i likbet med djuret? Vida rimfigare faller det sig alt antaga, att det är elt afbrott i vexelverl^an emellan den del^ soni iimnniskan eger gemensamt med ^j"''^'^! ocb den del, som detta icke eger.
Detta bafva vi blott utkastat, för att icke trötta läsaren genom ett förnyadt upprepande af hvad hel» denna pa~ thologi innehåller. Den, som vill tänka Öfver ämnet,, kan sjelf ifylla exempel och belysningar. Och vi se dä, att älvan pä palhologisk väg komma vi till samma åsigter^ vi i vår biologiska del framställt om menniskans tredelning i kropp, själ och ande.
Det är ifrån denna patbologiska sida af saken för- 'Tattaren utgått. I förra delen yttrade jag: "Intel af de psykologiska systen]er,jag kunde få reda på^ ]}assade mig såsom cadre till själssjukdomarna, efter den idé jag gjort mig oui dessa. Jag blef då tvungen förändra min plan och börja med framställEkingen af ett sådant system, som jag tänkte mig det.^ Det är således ifrån början icke de biologiska fenomenerna, som riglat mirii tanke åt detta hällt ännu mindre forutraltade idéer, såsom en herr recensent velat antaga. Tvärtom var det fenomenerna under menniskans abnorma rörbållanden, som röranledde mig att tänka tillbaka på dem under det noimnla. Och om då mitt s^steai mer ocb mer sammaniöll med det urgamla Bibliska, icke låg deri något skäl att Öfvergifva det. Jo, kanske derför att det skulle synas såsom icke af inig sjeir (!) uppfunnet. Detta system ar dock på intet vis oförenligt med förnuftets egna forskningar: det visade Plalo. Att jsg icke kommit till det utan ett
^.dä
Källa: Internet Archive ·