Sida 239
238
ÖSTERGÖTLAN I)S RUNINSKRIFTER.
med titel Versus in Aquisgrani Palatio editi anno Hludowiei Imperatoris XVI. De imagine Tetrici, vari Teoderik i enlighet med den kyrkliga uppfattningen framställes som en gudlös tyrann. Denna dikt har jag i uppsatsen Rök-stenen och Teoderik-statyn i Aachen i Eranos XV (1915) s. 71 ff. delvis annorlunda förklarat än föregående tolkare och sökt att fatta dess uttryck i överensstämmelse med uppgifterna om statyn av Agnellus från liavenna, soin skrev 839, och jag har hl. a. framhållit följande.
Bland de av Agnellus anförda dragen återfinnes först det om att fåglar kommo flygande tre gånger om dagen. Skölden måste Tara åsyftad, då det frågas: »Varför synes han på högra sidan bära en klocka?»1 Ilöger är här taget från åskådarens synpunkt och sammanfaller med Agnellus uppgift, att Teoderik bar skölden på vänstra skuldran. Det är en hätsk vrängning av Walahfrid att jämföra skölden med en bjällra (nola) varmed Teoderik skrytsamt pinglar för att väcka uppmärksamhet, och då statyn enligt Agnellus ursprungligen gjorts för kejsar Zeno (474-—491), torde skölden varit en rund sköld (clipeus), vars kupighet möjliggjort jämförelsen med en bjällra. Även mig synes alltså Schücks antagande, att strofen avser Teoderiks ryttarstaty i Aachen, vara alldeles riktigt och förklara åtskilligt, som annars vore svårt att förstå.
Om en nordbo i Aachen lärt känna Teoderiks ryttarstaty och fått meddelande"om Teoderiks historia, bör ock en ungefärlig uppgift om hans levnadstid däri hava ingått, vars tal ju kan hava varit betydligt avrundat redan av sagesmannen. De uppgifter om Teoderiks historia, som inhämtades i Aachen, böra haft det nedsättande innehåll, som samtiden kände ur Boethii och Gregorius den stores skrifter, och vare sig man fattar ubsakaR soin ofsa sakaR eller of sakaR, ljuder satsen som en äterklang av dessas liätskhet mot arianen Teoderik och andas skadeglädje över att förtryckaren fick sitt straff.
Dä i a III—V uppmanas: »Sägom för folket det minnet, vilka de två krigsbyten voro, som tolv gånger togos, båda på en gång från olika mäns, innebär detta enligt min Rök III, 268 uttalade uppfattning en maning att verkställa en historisk undersökning om förekomsten av sådana fall, vilken måste ha sin grund däri, att Vämod utfört en sådan bragd och visserligen segrat i den ojämna striden men sedan dött av sina sår. Vämods strid är allså det första fallet, om Teoderik har enligt inskriftens uttryckliga uppgift det andra berättats. 2 Nu är visserligen varken ur sagan eller historien bekant, att Teoderik utfört en sådan bedrift, men har Kökinskriftens hemulsman fått sin historiska kunskap om Teoderik i Aachen, är saken klar: de båda motståndare, som Teoderik dödat på en gång och tagit byte av, äro Boethius och Symmachus; nordbon har blott som kamp uppfattat, vad som var tyrannisk rättskipning. Någon ytterligare upplysning måste han visserligen hava erhållit; hans hemulsman kan icke hava känt Teoderik endast från Boethii och Gregorii den stores skrifter, då Teoderik kallas »furste över Märingar». Detta uttryck är känt från den ags. dikten Deörä klagan, se nedan s. 239, men det kan tänkas även hava ingått i frankernas hjältesånger, som Karl den store var angelägen att samla, och sålunda varit bekant för nordbons sagesman.
Pret. rai|) förklarade Bugge, Rök I, 40, tillhöra fsv. rädha 'råda', pret. rèp, rcep med digrafen ai som tecken för vokalen, vilket väl kan vara riktigt, Rök II, 19 som 'red', tillbakavisande ett förslag av A. Noreen, Ark. f. nord, fil. III, 25 att uppfatta rai|) som ett pret. reid av radha, enär han ansåg ett pret. däraT med dift. isl. ei, fsv. e icke tillräckligt styrkt. Rök III, 45 åter upptager Bugge detta Noreens förslag, särskilt på grund av den slående överensstämmelse, som därigenom uppstår med uttrycket i Ynglingatal 31:
RSÖ Ölàfr ofsa foräum viöri grund ok Vestmari.
Att rai|) är pret. av rädha synes alltså sannolikt, och jämförelsen med beteckningen i det följande |liaurikn visar möjligheten av digrafisk beteckning, som kan vara föranledd av någon skillnad i ljud mellan fsv. æ och detta kanske norska pret., se nedan under |]iaurikR.
|liaurikR uppfattade Bugge, Rök I, 40 f., som 'konung över ett helt folk', men Rök II, 18 i anslutning till Sander, Hvem var Sig. Fafn., s. 8, Vigfusson, Au Icelandic Prose Reader s. 452, Corp. poet. hor. I, 69 och Iirate, Runverser s. 308 som Teoderik, konung över östgoterna c. 474—526, särskilt som strofen
1 Cur dextra de pårte nolam gestare uidetur? Nudus ob hoc solum, puto, ut atra pelle fruatur.
2 Vad som föranleder Torp s. 349 att tillägga mig uppfattningen, att Teoderik uti inskriften nämnes som en av Vämods förfäder, kan jag icke fatta.
Källa: Project Runeberg ·