Sida 240
136. RÖK, KYRKOGÅRDEN, LYSINGS IlD. 239
ock innehåller marika Mæringa, vilket i den ags. dikten Deors klagan (Grein Bibi. d. ags. Poesie I, 520) förbindes med Teoderik: peådric ahte pritig wintra Mæringa burg. I några Regensburgglossor från 1100-talet finnes uttrycket Gotlii Mer an are, och på 1100- och 1200-talen är Meran namn på Adriatiska havets norra och nordöstra kuster, Istrien, Kroatien och Dalmatien, vilket av Heinzel förklaras som en slavisk form av got. *Mëriggäs. Bugge förmodar, att Teoderiks ätt kallas Mæringar, emedan hans fader hette piudamlr isl. pjåÖmarr, hans farbröder Walamër, 1 Videmër. Ileinzel, Ostgot. Ueldens. s. 9 f. anför, att de ostgot. trupperna hos en skriftställare på 500-talet kallas Valameriaci. Då i en vers i Hävarmar s. lsfirö. (s. 32, 179, 189) pjàöreh bildar helrim med störar, är det möjligt att även |liaurikR uttalas piörikR. Detta uttals avvikelse från fsv. piup (piup vægher ÖGL.) skulle kunna förklaras genom antagandet, att strofen härrörde från en norsk skald, jfr den nyss påpekade överensstämmelsen med Ynglingatal 31. Bugge, Rök III, 215, säger iau överensstämma med fgutn. och förmodar, att runomästaren hämtat underrättelser om Teoderik ur gutnisk källa. Då uppgifterna om Teoderik enligt det följande troligen kommit från Aachen, kunde visserligen ock tänkas, att io utgör den mellanfrankiska diftongen i namnet; hos den förmodligen ungefär samtida Isidor i rhenfrankisk dialekt skrives diftongen eo (Piper, Sprache it. Litt. Deutscldands I. 196), t. ex. allom dheodöm. Under denna förutsättning kunde strofen vara författad av en svensk skald, som för övrigt ombildat namnet till nordisk form. Antagligare synes dock, att strofen härrör från en norsk skald med hänsyn till den anförda överensstämmelsen med Ynglt. 31. Därpå tyder ock bruket av dat. skialti skialdi, som av F. Jönsson, Det norsk-isl. skjalde-sprog omtr. 800—1300, s. 56, anföres från flera isl. skalder.
|)urmu|>i förklarade Bugge, Rök I, 42, som ett annars okänt adj. pormodr 'dristig', släkt med vb. pora 'töras', men Rök III, 41 som 'der wie Thor zornige'. Den äldre tolkningen synes avgjort böra föredragas.
I den återstående delen av strofen förekomma talrika överensstämmelser med det fornnordiska poetiska språkbruket: stillR, motsvarande isl. stillir 'härskare, furste', flutna gen. plur. motsvarar isl. nom. pl. fiotnar 'sjömän', som i Sn. Ed. förklaras: Vikingar ok flotnar ] j at er skipa herr, kuta, isl. goti, eg. 'gotisk häst', sedan 'häst i allmänhet', ub isl. of, ett adv., som ursprungligen torde betecknat handlingens fulländning, men i Eddadikterna bleknat till eu utfyllande partikel, som mestadels brukas framför verbalformer, framför allt part. pret., skati, isl. skati, ävenledes 'furste'; marika Méringa har redan förklarats ovan r. 2 f.
d I 1—15 |]at sakum tualfta 'Sägom det som det tolfte'. Det överraskande hoppet från det andra i a V—VI till det tolfte har varit föremål för många förklaringar, för vilka lämpligast redogöres i sammanhang med inskriftens plan, se s. 250.
d I 16—28, II 1—34, III 1—7 huar histR si kunaR itu uit uoki ön kunukaR tuaiR tikiR sua|) o likia 'var Gunns häst (valkyrians häst = vargen) ser föda vida på fältet, så att» tjugu konungar ligga därpå'.
Då satsen är en indirekt frågesats, måste dess verb, som annars uti inskriften, stå i konj., och en sådan finnes blott i si, som Bugge, Rök I, 50, uppfattar som pres. konj. av verbet' se' med itu till obj., som här måste betyda 'föda'. Subj. måste histR kunaR vara, som Bugge ib. förklarat som en omskrivning för 'vargen'. Bugge medger, att i fornnordisk poesi vargen betecknas som trollkvinnans, jättekvinnans häst, icke som valkyrians, men tänker sig möjligt, att man understundom tänkt sig valkyriorna i mera skräckinjagande gestalt rida till striden på ulvar, och hänvisar Rök III, 63 dels till att ags. wælcyrige återgives med Erinys, Tisiphona, Alecto, Bellona, dels till bilden på Hunnestadstenen i Skåne (Wimmer, De danske rttnemindesm. III, 24 f.) av en kvinna, som rider på en varg med en orm som tygel. Att uttrycket
Hunnestadstenen i Skåne.
Källa: Project Runeberg ·