Sida 17
18. KUDDBY KYRKTORN, BJÖRKEKINDS III).
17
Ordet auk är icke säkert men sannolikt. Namnet ufra|ir är fsv. Ofradh, Ufradh, se Lundgren, Personnamn. Det slutande ku|) är troligen förkortning för ku|l[an], då man knappt kan antaga, att fortsättningen av: Gud hjälpe hans själ!, om den funnits, alldeles skulle hava undgått Bureus.
Översättning: Ovrad, Gudulv och N. N. (reste denna sten) efter Sigbiarn, sin fader god.
18. Kuddby kyrktorn, Björkekinds hd.
Pl. V. Fig. 4.
Litteratur: L. 1108; L. f. B. 1108, en felaktig teckning; W. 33; P. A. Säve, ATS 2, s. 97, Reseber. 18G2, s. 41, teckn.; C. F. Nordenskjöld, Reseber. 1871, s. 117, teckn.
Enligt meddelande av Joh. Andersson i L. f. B. 1108, daterat d. 2 sept. 1828, fanns denna runsten i muren av Kuddby gamla kyrka. Runstenen ligger nu i vågrät ställning inmurad i östra tornluckans fönsterbräde.
Ämnet är gråsten, delvis rödaktig. Längden är 1,30 m, största bredden 84 cm. Slingornas bredd, som blir större nedåt stenen, är 9—15 cm.
Slutet av inskriften står mellan två linier längs stenens mitt, och det förefaller, som om upptill mellan början av denna inskriftsrad och huvudslingan ett kors funnits, varav högra korsarmen tyckes kunna skönjas. Under antagande, att iakttagelsen av ett kors vore riktig, vore anordningen den samma som på Ög. 20 Hjärtrum.
Inskriftens första ord i behåll är — IHM, som till likhet med Ögl. 20 Hjärtrum, varmed denna ristning eljest företer stor överensstämmelse, sannolikt skall suppleras till (ra)is|)i. Därefter följer sannolikt en punkt mitt i raden som skiljetecken; huvudslingans skiljetecken äro alla mycket otydliga. I HTI1- Stin är kännestrecket på t till vänster blott 1 cm, till höger 2,5 cm. Av ordet 'denne' finnes blott staven och kännestreckets nedre hälft på |) och foten av de övriga runorna, som troligen varit [ana], då ögl. 20 Hjärtrum har |iana. Efter denna inskrift kan ock ordet 'efter' suppleras till [if]tiR; av i äro 2 cm och av f 3 cm nedifrån i behåll, på t saknas v. kännestrecket och det högra är tämligen otydligt. Namnet därefter är iafra och måhända är en bredbottnad fördjupning invid spetsen av kännestrecket till det sista a ett skiljetecken mellan detta och uk. Då avståndet är större mellan iafra och uk än mellan r och a i iafra, och en punkt lik en grop finnes vid ändan av h. kännestrecket i a, torde man kunna sluta, att orden skola avdelas: iafra uk, icke iafr auk. Namnet är då iafra, som är en svag biform av det namn, som ock har formen Jævur, se Lundgren Personnamn s. 144. Det sista namnet är uik med ett följande snett kors i huvudslingans slut.
Ett mycket svagt kors synes ock börja mittslingan, vars första runa b i bru|ir ock är ganska otydlig. Djupa äro däremot runorna sina, som följas av kolon.
3—111410 Östergötlands runinskrifter.
Källa: Project Runeberg ·