Stockholms Omgifningar.

slottet, i hvilket Sveriges största byggnadskonstnär, Nicodemus Tessin, efter hvars planer det uppfördes och Sveriges yppersta målare, Ehrenstrahl efterlemnat odödliga minnen. Af Hedvig Eleonora erhöll Drottningholm sitt nuvarande namn. Slottet skänktes af konung Fredrik åt kronprinsessan Lovisa Ulrika, som här blifvit förmäld med Adolf Fredrik, hvarefter Drottningholm under detta konungapars lifstid förblefdess egentliga sommarresidens. Detta fortfor äfven under Gustaf III:s tid, och fästan Drottningholm under Carl XIII och till en del under Carl XIV Johan mer sällan besöktes af kungliga familjen, började dock åter för det praktfulla slottet en rad gladare dagar, till och med påminnande om de lysande tiderna under Gustaf III, sedan n. v. enkedrottning Josephina anländt till Sverige, och under de yngre Bernadottiderna har Drottningholm återvunnit sin rang som det förnämsta af de svenska lustslotten. Bland här födda furstliga personer befinnas prins Fredrik Adolf, hertig af Östergötland, hertig Carl Gustaf af Småland, hertig Gustaf af Upland och hertig Oscar Gustaf Adolf af Wermland.

Drottningholms slott och parker äro i sitt slag det mest storartade, som Sverige har att uppvisa. Den dels sumpiga, dels bergiga mark, hvarpå det hela är anlagdt, erfordrade ett verkligt jättearbete och gjorde otroliga kostnader nödvändiga. Man kan icke annat än förvånas öfver den konstfärdighet, som här blifvit nedlagd. Trädgårdarna äro anlagda på starka hvalf, påfyllda med jord; kala berg hafva blifvit bortsprängda, terrasserade och betäckta med jord, så att de likna grönskande kullar; vägar hafva blifvit lagda öfver kärr och träsk, kanaler ledda genom parken, så att de kringsluta trädbevuxna holmar, prydda med marmorstatyer o. s. v.; men icke desto mindre finnes ingenting stelt och konstladt, utan allt är naturligt, behagligt och storartadt. Sjelfva slottet, till hvilket man från Mälarsidan uppstiger på en jättetrappa af granit och marmor, utbreder sig med sina flyglar, hvilka ytterst sluta med tvenne låga torn eller rundlar, öfver en ansenlig rymd, och innehåller, utom rader af furstligt utstyrda rum, talrika konstverk, ehuru de samlingar af naturalster, mynt o. s. v., som under Lovisa Ulrikas tid funnos här, blifvit flyttade dels till