Sida 32
allehanda chinesiska kuriosa, och hvars hufvudbyggnad var en skänk af Adolf Fredrik till hans gemål, öfverlemnad åt henne på Lovisadagen 1752. Hela byggnaden uppsattes på gamla Arsenalsgården i Stockholm under inseende af öfver-intendenten Adelcrantz samt fördes på flottar till sin bestämmelseort. Det hela var en surpris till drottningen, och om den fête, som anställdes vid besittningstagandet deraf, har man en utförlig berättelse. Här brukade Lovisa Ulrika ofta sitta med sitt broderi, medan konungen arbetade vid sin svarfstol, och vid det nedanför China belägna s. k. Canton anlades fabriker af flerfaldiga slag, t. ex. en eggjerns- och polersmidesfabrik, der finare instrumenter och nipper förfärdigades, ett Holländskt spetsmakeri och en sidenfabrik. Alla dessa verkstäder äro nu länge sedan nedlagda.
Uti en af rundlarna på Drottningholms slott befinnes slottskapellet, tillika kyrka för den till Lofö pastorat hörande Drottningholms kapellförsamling. På ömse sidor om slottet ligga paviljonger af sten, ämnade för hofuppvaktningen och ekonomien, och derjemte finnes en af Gustaf III uppförd theater.
*
CARLBERG.
På hemmanet Bålstompta i Solna socken, vid den smala vik af Mälaren, som skiljer Kungsholmen från Norrmalms fasta land, anlade Carl Carlsson Gyllenhjelm ett herresäte, som efter honom fick namnet Carlberg, och lade år 1637 grunden till den nuvarande slottsbyggnaden, hvilken han dock icke medhann att fullborda. Efter hans död innehades Carlberg af hans arfvingar, men köptes 1669 af Magnus Gabriel de la Gardie, som fulländade slottet och trädgården, men sålde godset till riksmarskalken Johan Gabriel Stenbock, från hvilken det reducerades omkring 1690, hvarefter
