Sida 91
TVÅ GAMLA DÖR RÖF VERSTYCK EN. 75
yttre träskulpturen och hänvisades till mindre bemärkt plats: öfverstycken, fyllningar till portar o. dyl. Från renässanstiden hafva vi mycket litet kvar af monumentalt träsnideri. Gotikens konst dröjde länge kvar i Sverige och de efterföljande konststilarne uppträdde därför hos oss senare än i det öfriga Europa. Vasakonungarne, isynnerhet Gustaf I och Johan voro mycket intresserade för byggnadskonsten och prydde sina slott med hvad tidens sed och vana bjöd, merändels alster af från utlandet inkallade konsthandtverkare. Det mesta som sedan barockens tid linnes kvar i våra slott och samlingar är äfven af utländskt ursprung — “råkade följa med hem“, som den bekante rustmästaren på Skokloster brukar uttrycka sig — efter de stora krigens slut.
Stockholms slotts nybyggnad under förra hälften af 1 700-talet var ett efter våra förhållanden ganska storartadt företag, som visat sig hafva utöfvat stort inflytande på den inhemska smaken och konstutvecklingen. Äfven då var det hufvudsakligen genom utländska konstnärer och konsthandtverkare som man lärde sig förstå och värdera tidens dekorativa konst. Sedan denna tid finnes bland annat ett ej obetydligt antal skulpterade ytterportar i åtskilliga stadsdelar. I)e utmärka sig alla för synnerligen eleganta former
Fig. 10. Dörröfverstycke, Bengt Ekenhjelmsgatan 17, Stockholm.
och afsticka förnämt emot nutidens banala snickerifabriksalster oaktadt de tjocka lager af välmenande oljefärg, hvarmed man samvetsgrannt igenkittat alla fördjupningar uti orneringen. Man ser någon gång i våra tidskrifter dylika intressanta byggnadsminnen afbildade. Så har exempelvis Sv. Slöjdf. mönsteralbum — denna tidskrifts föregångare — — återgifvit åtskilliga prof på hvad som ännu finnes kvar och det torde därför möjligen fortfarande kunna intressera tidskriftens läsare att taga kännedom om ytterligare några dekorativa detaljer.
Långt borta — från de centrala delarne af Stockholm räknadt — på söder ligger en smal och krokig gata, Bengt Ekenhjelms gata, uppkallad efter en underståthållare, som på lb40-talet ägt tomter i närheten. Hela den lilla gatan är bebyggd med små enkla trähus. På ett af dessa förekommer ett af de här afbildade öfverstyckena, det med rosenguirlanderna, som tydligtvis icke från början varit afsedt att pryda denna anspråkslösa boning. En närmare utredning om hvarifrån det förskrifver sig skulle ingalunda vara någon lätt sak. Den tillhörande dörren, som för öfrigt icke har en ytterdörrs karaktär påminner med sin fyllningsindelning och sina listprofiler om dörrar från China lustslott vid Drottningholm, uppfördt under åren 17ö3— 17öö. Liknande kraftigt skulpterade or-
Källa: Internet Archive ·