Sida 251
251
FJERDE KAPITLET.
Den inre förvaltningens tillstånd. IL Kommunikationsanstalter. — Näringar. — Industri. — Handel.
Vi hafva hittills sysselsatt oss med de sidor af samhällslifvet, som äro af rent politisk natur och utgöra de närmaste föremålen för statsmaktens och styrelsens organer. Ännu återstår det vigtiga och vidsträckta område deraf, der det egentliga kulturarbetet försiggår, der samfundslifvets ädlaste frukter mogna under statens* hägn och omvårdnad. Det var under här behandlade tidehvarf, som kulturens brodd först började skjuta växt i den svenska jorden: och det blef en följd såväl af hennes egen hjelpbehöfvande svaghet som af tidens anda, att odlingen ställdes under statens stränga uppsigt och förmynderskap. Detta kunde icke alltid utfalla till hennes sanna bästa och skulle naturligen stundom framdrifva en konstlad växtlighet, som utsög jordmånen till det sjelfständiga lifvets förfång; men äfven med detta lyte har utvecklingen gjort stora verkliga framsteg, derföre att hon nu mer än förut och efteråt fick arbeta under inflytande af en bestämd sammanhängande plan, af storartade impulser och fingervisningar från högsta makten samt under den kärleksfulla tillsynen af ett praktiskt och klart statsmannaöga, hvars blick ofta genomträngde de dimmor, som tidens fördomar utbredt öfver detta område.
Det första grundvilkoret för allt slags odling är beröring och gemenskap mellan menniskor: vi vända oss derföre i första rummet till allt hvad som underlättar och befrämjar denna, eller till kommunikationsanstalterna. Ingen tid med undantag af vår egen har gjort så mycket för dessas förbättring, som den ifrågavarande. Vi skola närmare betrakta de tre förnämsta arterna deraf, vägar och skjutdväsende, postinrättning Och kanaler.
Källa: Internet Archive ·
