Read Runeberg

Sveriges politiska historia, från konung Karl XIII: s död till statshvälfningen 1772, andra upplagan, delvis omarbetad

Originalsida 95
Originalsida 95
Originalsida 94
Originalsida 95
94–95

Sida 95

Qrannames hållning. 95

Mössorna. Det fruktade framför allt, att Frankrike skulle återfå sitt välde i Sverige, men vägrade dock äfven nu att bevilja Sverige subsidier, fastän detta vid riksdagens annalkande af Mössorna framställdes såsom det bästa, om icke enda, medlet att hindra återgången till det franska förbundet, och fastän deras begäran kraftigt understöddes af Ryssland.1

Det ryska hofvet ville begynna leken i Sverige ungefär på lika sätt som i Polen med gemensamma deklarationer af de fyra makterna mot alla förändringar i regeringsformen. England nekade i början att taga del däri, »emedan England ej ville förbinda sig att hindra allt, som icke ginge efter dess önskan»; men sedermera, då det engelska kabinettet ur Modénes depescher fick veta, att några af riksråden begynt underhandla om sitt afsked, tillät det Goodricke att göra gemensam sak med Österman för att uppehålla modet hos Mössorna.8 Men det förslag till deklaration, som Österman framställde, var så hotande, så närgånget i sina omdömen om de svenska förhållandena, att de andra miuistrarne ej ville antaga det; och man hann ej före riksdagens öppnande att komma öfverens om de ordalag, som skulle brukas.

Under det att de fyra makterna sålunda öfverlade om att taga Sveriges regeringsform under sitt faderliga skydd, hade några af Hattarnes förnämsta män med det svenska hofvet öch dess anhängare rådplägat om de förändringar, som grundlagarna borde undergå. De allmänna löften, som

riksdag till slutet af 1768, ställd till hennes broder prins Henrik och ämnad att lugna konung Fredrik och tsarinnan öfver det svenska hofvets förbund med Hattarne (se ofvan V: 131, n.). Måhända är det denna berättelse, som föranledt konung Fredriks bref af d. 16 jan. 1769 (Fersens Skrifter III: 385). Tengberg a. st. sid. 71. Men då konung Fredrik genom förbundet af år 1764 var förpliktad att i händelse af ett rysk-turkiskt krig understödja Ryssland med 400,000 rubel, lät han på tsarinnans begäran sända hälften af denna summa till Österman att användas till riksdagskostnader i Sverige. Arnheim, anf. st. s. 75; Tengberg sid. 76.

1 Goodricke d. 28 febr. — Earl of Rochford till Goodricke d. 24 mars 1769. Tengberg s. 69.

* Earl of Rochford till Goodricke d. 13 jan. och 17 mars 1769.

Digitized by

Google

Källa: Internet Archive ·