Sida 187
Fersens anseende minskadt 187
kallade grefve Modéne med alla tecken till onåd och sände kronprinsen ifriga uppmaningar att själf komma till Paris för att där personligen och omedelbart med Frankrikes styresmän lägga råd om Sveriges framtid. 1
1 Bland öfriga riksdagsmål förtjäna några att omnämnas. Vid riksdagen 1765 hade en tvist uppkommit om riksdagsmannavalet i Hölebo härad i Södermanland. Där hade >i mannaminne>, eller »i mer än 50 år», rösterna beräknats efter hufvudtal; men 1765 hade fråga uppstått, att de borde räknas efter hemmantal, hvilken åsikt gynnats af val förrättaren, håradshöfding Wankif ; och valet hade försiggått efter denna grundsats. Detta ogillades likväl af dåvarande riksråd, som (30 jan. 1766) upphäfde valet och befallde, att Wankif skulle ställas under tilltal. Sekreta deputationen i betänkande af d. 13 okt. 1769 ogillade åter denna rådets åtgärd och ansåg röstberäkningen efter hemmantal hafva skäl för sig, då ingen lag därom fanns och de flesta närvarande hade begärt det. Bondeståndet (15 jan. 1770) fann omröstningen efter hemmantal vara lagligast; och riksens ständer godkände det af rådet upphäfda valet samt anhöllo, att ej blott åtalet mot Wankif skulle nedläggas utan ock han erhålla någon upprättelse (Riksd. tidn. 8. 349), hvilket skedde så, att Kungl. Maj: t gaf honom lagmans titel (detta åter blef 1772 ett af skälen till riksrådens afsåttning). Likaså blefvo nu en mängd af rådets resolutioner öfver riksdagsmannaval i städerna, såsom ofvan är berättadt, vid riksdagens början upphäfda; åtal anställdes ock öfver de begångna olagligheterna ; men vid riksdagens slut begärde borgarståndet (16, 22, 25 jan. 1770), att dessa åtal för enighets skull måtte nedläggas. Mössregeringen tycks hafva älskat röstberäkning efter hufvudtal; den hade 1768 föreskrifvit, att alla val i Göteborg skulle ske så; äfven detta blef af riksens ständer uppbäfdt; Riksd. tidn. 1769 s. 25.
Digitized by
Källa: Internet Archive ·