Sida 292
292 Kap. 32. Riksdagen 1771—72.
fälttygmästaren Wrangel, kanslirådet Arnell, öfrerate Sparre, hofmarskalken Ehrencrona och lagman Falkenberg.1
Af dessa herrar var friherre Karl Johan Riddtrstolpe utan tvifvel den, som mest framstått i de föregående partistriderna. Hans bana hade varit den juridiska; hans ämbete var i Svea bofrätt, fastän han fått titel af landsböfding. Han var en ntmärkt talare, hans ord voro oftast hofsamma och förmedlande; dock låg han djupt inne i sitt partis hemligaste planer och stod i förtrolig beröring i synnerhet med den engelska beskickningen. Mössorna betraktade honom såsom en af sina förnämsta män och hade svårt att smälta, att han icke hade fått plats i kanslikollegium. *
Friherre Kristoffer Falkengreen var en tapper sjöman, som deltagit i de politiska striderna egentligen såsom motståndare mot Ehrensvärd och hans planer till omskapning af sjövapnet. Hade varit ledamot af sekreta utskottet vid riksdagarna 1760 och 1765.
Melker Falkenberg, den ende Hatt som nu inkom i rådet, hade begynt sin bana som diplomat och redan vid riksdagen 1751, innan han ännu hunnit sitt trettionde år, suttit i mindre sekreta deputationen. Sedermera hade han öfvergått till domarkallet. Liksom Mössorna nu tillåtit honom att inkomma i rådet, så hade de ock 1765 tillåtit honom att inkomma i sekreta utskottet, där han såsom ledamot af bankodeputationen troget, fastän fåfängt, hade kämpat emot
1 Medföreslagna voro : öfverste Bror Cederström och lagman Germ. Cederhiclm (3 gånger), hofkanslern grefve D ti ben (2 gånger), presidenterna K. J. Cronstedt och Silfverschiöld, gen er al aud i tö ren A. F. Korek, överstelöjtnanterna P. Schönström och K. O. Wrangel. De, som afsade sig förslag, voro: öfverste Korfitz Beckfriis, Schönström (andra gången), hofrättsrådet Hagelberg, generalmajor Jon. Cronstedt och landshöfding Xackrey. Den på det första förslaget af präster och borgare uppförde men af de adliga elektorerna uteslutne var landshöfd ingen v. Lingen.
8 För att omintetgöra verkan af Falkenbergs utnämning till rikskansliråd och hindra honom att möjligen träda i spetsen för de utrikes ärendena, ifall Duben skulle dö mellan riksdagarna, ämnade Mössorna tillskapa ett nytt ämbete under namn af vice president i kansliet och låta det tillsättas af ständerna, då Ridderstolpe därtill skulle utses: men detta förslag hann ej att verkställas, innan revolutionen kom emellan. Goodrickes depesch den 21 juli 1772.
Digitized by
Källa: Internet Archive ·