Tillbaka Read Runeberg

Sveriges politiska historia under konung Gustaf IIIs regering

Originalsida 243
Originalsida 243
Originalsida 242
Originalsida 243
242–243

På sidan 243 nämns Gustaf III, Karl Scheffer

Sida 243

KONUNGEN OCH STÄNDERNA. 243

af den korta riksdagsperioden efter den 19 aug.; det var framtiden förbehållet att derom gifva närmare upplysning. Men samtidens erfarna politici, vana vid frihetstidens regeringslagar och parlamentariska ordning, kunde ej annat än med oro märka, hur mycket det var som ständerna enligt regeringsformen saknade, för att rätt kunna fylla sin uppgift, och hur mycket som var lemnadt i ovisshet, tvetydigt och beroende af tillämpningen. Ständerna hade icke rätt att sammankomma pä bestämda tider — vid detta beslut hade Gustaf III efter något vacklande stannat — de hade ingen rätt att granska rådets protokoll eller draga rådet till ansvar, de hade ej häller Tätt att bestämma statens utgifter eller att utöfva någon kontroll öfver statsförvaltningen. Allt detta var klart och afgjordt. Men hvad som deremot var ovisst och oafgjordt, var t. ex. på hvad sätt ett riksens ständers beslut kom till stånd, om i vissa lagstiftningsfrågor alla fyra ståndens samtycke erfordrades, och om saken förföll, då två stånd stannade mot två; vidare var det oklart, om ständerna egde initiativ i alla frågor eller endast i lagstiftningsfrågor, om ständerna egde makt att råda öfver hela beskattningsväsendet eller blott kunde besluta rörande nya skatter, och om de hade rätt att inskränka sina bevillningar till viss tid; slutligen var det ej tydligt utsagdt, om ständerna i sin helhet eller blott ett utskott egde att taga kännedom om statsverkets tillstånd, och huru vidt hemliga utskottets rätt att besluta med riksens 8 1 änders myndighet sträckte sig. Denna grundlagens tvetydighet torde nog i vissa fall ha varit beräknad, men får väl delvis tillskrifvas konungens och Karl Scheffers bristande sinne för juridisk form och noggranhet. De betänkligaste bristerna voro tvifvelsutan, att ständerna saknade ett regelmässigt inflytande på rikets drätsel och budget, samt att hemliga utskottets befogenhet ej var noga bestämd. Deremot förvånar det mindre, att riksdagsperioderna ej voro faststälda: det var att vänta, att de gamla ovanorna ej kunde med ens utrotas, och att en riksdags annalkande, om tidpunkten derför vore på förhand känd, skulle ge nytt lif åt in- och utländska stämplingar; det vaT derför af vigt

Digitized by

Google

På sidan nämns Gustaf III, Karl Scheffer

Källa: Internet Archive · ·