Read Runeberg

Person · f. 1715

Karl Scheffer

Karl Fredrik Scheffer

Grefve, statsman, son till presidenten friherre P

Nämns i 26 verk på 146 sidor.

Nordisk familjebok, första upplagan (1876–1899)

Scheffer, Karl Fredrik, grefve, statsman, son till presidenten friherre P. Scheffer, föddes i Nyköping d. 28 Mars 1715. Efter afslutade studier vid Upsala universitet blef han 1731 e. o. kanslist i K. M:ts kansli, och redan följande året fick han föra protokollet i rådet, »ett mindre vanligt förtroende vid sjutton års ålder». 1732--36 var han utrikes och studerade derunder en längre tid i Halle. Hemkommen, deltog han i riksdagen 1738 och slöt sig med ungdomlig hänförelse till hattarnas parti. Tillsvidare hyste han en brinnande kärlek till friheten, sådan den framstod i 1720 års regeringsform, ådagalade en blind tillit och beundran för Frankrike samt var ofördragsam mot politiska motståndare och icke grannlaga i valet af vapen under partikampen. Som …

Läs hela artikeln i Nordisk familjebok

När personen nämns

  1. 1830-talet: 1 verk
  2. 1840-talet: 1 verk
  3. 1850-talet: 0 verk
  4. 1860-talet: 3 verk
  5. 1870-talet: 8 verk
  6. 1880-talet: 2 verk
  7. 1890-talet: 9 verk
  8. 1900-talet: 2 verk

Verk per årtionde efter tryckår; flest från 1890-talet (9).

Nämns tillsammans med

I böckerna

Sveriges politiska historia under konung Gustaf IIIs regering (1885) · 49 sidor

  • s. 22 …då de unge grefvarne af Gotland och Öland den 4 febr. 1771 anlände till Paris, åtföljda af sin mentor grefve Karl Fredrik Scheffer. Hertigen af Choiseul, som dittills upprätthållit Frankrikes sjunkande anseende i Europa och äfven i det inre…
  • s. 47 …positionsmännen. Förmodligen 1 Det trycktes och utdelades till alla socknar I riket; öfversatt på franska af Karl Scheffer skickades det till Paris att införas i Gazette de France. Digitized by Google…
  • s. 59 …ill äro andra. Det råder 1 >Och att gifva sofismer i stället för skäb, kunde tilläggas efter ett yttrande af Karl Scheffer i en »mémoire» rörande Fersen af 12 apr. 1772 (Brokind), hvari förf. underkastar Fersens uppförande från 1756…

Svenska historien 47 (1891) · 12 sidor

  • s. 18 …orda säterierna Ljung i Östergötland och Steninge i Uppland. Ulrik Scheffer egde säteriet Ek i Vestergötland, Karl Scheffer egde Tyresö i Södermanland. I Skåne utmärkte sig öfverste Hans Ramel icke blott för antalet af sina egendomar…
  • s. 32 …lt agg. Denne qvarhölls öfver ett år utan dom och ransakning i strängt fängelse på Gripsholm, tills slutligen Karl Scheffer utverkade hans frigifvande. Mot forna motståndare röjdes annars under tiden närmast efter revolutionen sällan…
  • s. 33 …en personlighet gusta-vianen gå hand i hand med patrioten. Yid sidan af det franska skaplynne, som Tessin och Karl Scheffer hos honom utbildat, visade sig det fosterländskt storsvenska sinnelag, som Dalin sökt hos honom väcka lill li…

Svenska historien 43. (1875) · 9 sidor

  • s. 7 …........51. Karl Gustaf Löwenhielm......................................................................57. Karl Fredrik Scheffer............................................................................62. Fredrik Axel v. Fersen.......…
  • s. 54 …. 2,000 d. s. m.) af den nu beviljade summan. 4) Partisans de Vinhumanité. 5) Eriksbergs arkiv. Tessin till Karl Scheffer 22 Sept. 1766«…
  • s. 58 …ningen kommo å vänskapens och riddar-ordnarnas vägnar Karl Scheffer och Sven Bunge, och talet vid det grefliga vapnets krossande hölls af Axel Gabriel Leijonhufvud1). Till firan…

Svenska historien 39. (1869) · 8 sidor

  • s. 41 …en icke serdeles häftiga strider utnämndes till rådsherrar Löwenhielm, det var ett medgifvande åt hofpartiet, Karl Fredrik Scheffer, det var ett medgifvande åt frihets-partiet, samt Stromberg, det var ett jemnkande mellan båda. Löwenhielm va…
  • s. 61 …t stående män hufvudsakligen för att dermed vinna ’) Ej blott flertal, utan enhällighet. Arkivet på Sjöholm. K. F. Scheffer till O. Fleming d. i Mars 1755, och Klas Ekeblads bref till samme man d. 7 Mars s. å.…
  • s. 71 …andra ställen, sysselsättande sig med läs- *) Danska och preuss. min. br. — Rådaprot. — Arkivet på Sjöholm. K. F. Scheffers bref till O. Fleming.…

Svenska historien 46. (1879) · 8 sidor

  • s. 51 …statsmannens. Personer, med mycket Jiflig känsla och inbillningskraft, t. ex. Dalin, Karl Gyllenborg, Höpken, Karl Scheffer, Tessin m. fl. måste lockas af Hattpartiets lysande planer och fraser. Sådana snillen deremot, hvilkas styrka…
  • s. 102 …den snillrike Leib-nitz. Några hyste dock vid ifrågavarande svenska efterbildning åtskilliga betänkligheter. Karl Scheffer, då ännu hofvets motståndare, tyckte, att man hade mycket angelägnare saker att göra än att skrifva vers, och…
  • s. 166 …talan fördes af Allmänna Tidningarna, hvilka från 1770 utgåfvos af Gjörwell och blefvo af prins Gustaf genom Karl Scheffer och Gustaf Johan Ehrensvftrd ledda till förberedande af revolutionen 1772. Andra partiets tidning var Dagligt…

Svenska historien 41. (1872) · 7 sidor

  • s. 39 …i någon förbindelse; eller om de i strid mot hvarandra ville hvar för sig vinna Lovisa Ulrika och hofpartiet, Karl Scheffer åt Hattarna, ocb de främmande hofven åt Mössorna. Emed-lortid utspriddes dofva rykten om dessa underhandlinga…
  • s. 50 …ar härom höllos ock mellan franska sändebudet och den nu tjugeårige prins Gustaf2), och det tyckes, som äfven Karl Scheffer varit intagen i förtroendet3). Våren 176f> började ock utsigterna för hof- och Hattpartierna att något ljusna…
  • s. 57 …ets ledare göra allt för att genom riddarhuset öfver-ändakasta ofrälseståndens beslut. Fersen, Herman-son och Karl Scheffer sökte ock öfvertala dem att godvilligt afstå från besagde kommissjon; men för-gäfves; och Mösspartiet lät tvä…

Svenska historien 40. (1871) · 6 sidor

  • s. 40 …konungaparet, och Adolf Fredrik utnämnde honom till sin general-adjutant och till öfverste för 1) Riksarkiv.Karl Scheffer till Lantiugshausen d. 29 Nov. 1757. 2) Dansk. min. bref våren 1758. 3) 39. 300 — 309. I Sax. min. br. fr.…
  • s. 45 …overksamhet. hvilken, sade han, var den bästa upprättelse, Ungern Sternberg kunde erhålla 2). Afven U Vy / Karl Scheffer och Lantingshausen 3), och t. o. m. Axel Fersen, hvilken dock beständigt gjorde rättvisa åt Rosens goda egens…
  • s. 83 …alldeles krossa edra svenskar. Barek högst uppbragt, sade sig skola omtala detta för prinsens guvernör, Karl Scheffer. Gustaf bief då orolig, och lyckades slutligen afböja anklagelsen 1). Från ord öfvergick hofpartiet ofta nog…

Svenska historien 42. (1873) · 6 sidor

  • s. 11 …attade af llere utmärkta svenskar under dessas vistelse i främmande land; t. ex. af Serenius i England och al Karl Scheffer i Frankrike. De hade ock sedermera blifvit i Sverge mycket utspridda genom tidskriften Årlig Svensk, genom de…
  • s. 94 …. V. Creutz, bekant sedan riksdagen 1756, och De Carnal, en bland ko- ’) Några hafva som orsak uppgifvit ett Karl Scheffers förslag, att alla främmande sändebud skulle upphöra ined sina bestick- liiHgar.…
  • s. 134 …tvis har naturen skänkt eders maj:t allt, hvad till hindrens besegrande fordras. I samma anda talade äfven Karl Scheffer. Från denna tid blefvo ock af honom och af Salza, af Sinclair och af Jakob Magnus Sprengporten framkastade…

Svenska historien 44. (1878) · 6 sidor

  • s. 98 …llmänna Tidningar. Men snart och redan 1773 inträffade en besynnerlig ännu icke tillräckligen känd brytning. Karl Scheffer var ofta missnöjd med det sätt, hvarpå Gjörwell skötte sin tidning. Som skäl anfördes, att der blifvit intagn…
  • s. 99 …h serskilda beskydd. Gjörwell har ock vid den Vetensk. Ak. bibi. Bergianska saml. 16:de Bandet Gjörwell till Karl Scheffer d. 6, och till G. J. Ehrensvärd d. 7, 10 och 24 Sept. d. 5 Okt.; till P. Alströmer d. 12 Dec. 1774, 18:de ban…
  • s. 112 …, Will jag i evig glömska gå1). Simming fortfor dock att skrifva berömmande verser öfver Hattpartiet, öfver Karl Scheffer och öfver kronprinsen; — utgaf våren 1772 en samling skrifter till konungahusets och den nu på tronen uppstig…

Från tredje Gustafs dagar. 1. (1892) · 5 sidor

  • s. 54 …n sin plats, kallade honom till riksråd och afvältade därmed stenen, som ganska tung var. Riksrådet grefve Carl Scheffer lefde väl till 1786, men utom det att han lättare var öfvertalad än brodren, blef han redan år 1785, i början…
  • s. 69 …för allt, och med förbehåll af inga vidare pretentioner, om 100,000 daler kopparmynt; dem fick han af grefve Carl Scheffers egen hand, som själf flere gånger försäkrat mig härom; men under det att han då var i Stockholm, gaf drottnin…
  • s. 80 …vanliga sällskapet, men souperade uti lilla bönkabinettet, där societeten merendels utgjordes af salig grefve Carl Scheffer, grefve Oxenstjerna, grefve Posse, baron Taube, h. exc. baron Carl Wachtmeister, grefve Gyldenstolpe, baron E…

Ord och Bild: 1900 (1900) · 5 sidor

  • s. 7 …..........- 369 Bilder: Lindholmen. Etsning af J. C. Linnerhielm. — Segersjö. Litografi af Thora Thersner. — Carl Scheffer. Gravyr af J. F. Martin. — Germund Adam Cederhielm. Gravyr af Fr. Akrel. — Josias Carl Cederhielm. Oljemålnin…
  • s. 418 …Carl vid den fientlighet mot konungens ekonomiska politik, som gjorde sig gällande öfverallt. Gustaf III och Carl Scheffer sökte på upplysningstidens vis genom nya förordningar bekämpa gamla fördomar och lossa på gammalt skrå- och s…
  • s. 419 …ygelser lämnad ur spelet, och anfallets spets riktades mot regeringssystemet och dess ledare, Liljecrantz och Carl Scheffer. Första numret innehöll som programartikel ett stort loftal öfver tryckfriheten såsom ett korrektiv mot alla…

Svenska historien 48. (1892) · 3 sidor

  • s. 221 …elfva onåden inlägga något mildrande. Därtill kommo inflytelserna af hans uppfostrare, synnerligen Tessin och Karl Scheffer, saint af den franska skönliteraturen och upplysningsfilosofien. Därur uppblomstrade goda föresatser och syft…
  • s. 250 …en konungen tillerkände första platsen utan lottning. Som innehafvare af höga värdigheter inträdde för öfrigt Karl Scheffer, riksråden Hermansson och Fersen, biskop Vingård samt G. M. Armfelt. Som vitterlietsidkare, med eller utan ra…
  • s. 320 …dlad samt utnämnd till lagman och Serafimerordens liistoriograf. Detta lönade han därmed, att han förfalskade Karl Scheffers bor-gensnamn och dymedelst åt sig upptog stora lån. Scheffer nedtystade saken med att inlösa reverserna; men…