Sida 544

Revolutionen 1772. Regeringsform AB 1772 510 Det konstitutionella statsskickets brytningstid. legierna voro allvarsamt hotade. En vig tycktes öppna sig, på hvilken de tre lägre stånden kunde franvrista adeln det ena efter det andra; man närmade sig en inre samhällskris, då revolutionen kom emellan, främjad af den fara, hvari det första ståndet råkat. § 59. De nya grundlagarna 1772—1809. Litteratur: (Modée), Utdrag ur publique handlingar X—XV (går t. o. m. 1794; sedan årstrycket). Försöken att genom ständerna själfva åstadkomma en förbättring i regeringssättet hade sålunda gång efter annan misslyckats. . På riksdagen 1771—72 var det icke ens tal därom; tvärt om befästes statsskicket i sin helhet, och de gamla missbruken fortforo. Partisöndringen hade blifvit ännu hätskare genom ståndsstriden; hattpartiet var upp¬ löst och adeln hotad i sina privilegier. Det segrande par¬ tiets beroende af Ryssland var större än någonsin, och hvarje klarsynt fosterlandsvän måste däraf frukta det värsta. Det hade kommit därhän, att för många en revolution bör¬ jade te sig som enda utvägen ur förvirringen, och efter¬ världen har haft svårt att gifva dem orätt. Väl kom den att något brutalt. afbryta en i många afseenden rik ock intressant politisk utveckling, men om konungen d. 21 aug. kunde själf diktera villkoren, var det väsentligen ständer¬ väldets egen skuld. Regeringsformen d. 21 aug. 1772, under sommaren utarbetad i Loka af konungen i samråd med K. F. Scheffer och utan diskussion af ständerna antagen på rikssalen, för¬ klarade (8 39) alla ifrån 1680 till dåvarande tid såsom grundlag ansedda stadgar för afskaffade och skulle sålunda anknyta vid utvecklingen före enväldets införande. I fråga om yttre uppställning tjänade regeringsformerna 1634 och 1720 till förebild; från den förra lånades här och hvar en arkaiserande fraseologi, som skulle påminna om Gustaf Adolfs tidehvarf. Den första af den nya regeringsformens 57 paragrafer hämtades hufvudsakligen från motsvarande i RF. 1634. De följande elfva behandlade, ehuru föga sy¬

Skannad sida 544