Sida 189
$ 22. Städerna och köpstadsmännen. 155 Städerna voro naturligtvis också skattskyldiga till kronan. Skatten tyckes ha varit bestämd till en viss pen¬ ningsumma i årsskatt. Till kronans inkomster hörde äfven tullen, öfver hvil¬ ken regeringen bestämde, afrad, från koppar- och silfver¬ bergen, samt, såsom i början nämndes, danaarf och sak¬ ören eller böter. § 22. Städerna och köpstadsmännen. Litteratur: Bierköarätten och Magnus Erikssons stadslag (Schly¬ ter, Saml. af Sveriges gayle lagar VI och XI). Skrdordningar saml. af G. KE. Klemming (1856). Stockholm stads jordebok I, II, 1 (1876 —89). Stockholms stads Skottebok I, 1 (1889). Klemming, Upplys¬ ningar och anmärkningar om en för Sveriges historia viktig urkund, den förlorade Söderköpingsrätten (Vitt. Hist. och Ant. Akad. Handl. XXV). Odhner, Bidrag till de sv. städernas och borgarståndets hi¬ storia före 1633 (1860). Odhner, Bidrag till sv. stadsförfattningens historia (1861). Styffe, Skandinavien under unionstiden. H. Hilde¬ brand, Medeltidsgillena i Sverige (Hist. Bibl. 1876). H. Hildebrand, Sveriges Medeltid I. Andra boken kap. 1. Pergamentsbref fr. medel¬ tiden i Stockholms rådhusarkiv (Medd. fr. Riksark. XIII). Städernas utveckling till själfständiga privilegierade rättssamhällen skedde i Sverige under inflytande från Tysk¬ land men så godt som uteslutande under konungamaktens ledning.! Här fingo borgarne aldrig, som i det södra Europa, anledning att i strid mot andliga eller världsliga öfverherrar tillkämpa sig makt och oberoende. Icke heller fingo gillena här, såsom i Norge och Danmark, någon mer ingripande betydelse för stadsväsendets utveckling. Det var för att främja handeln och näringarna, som konungarne här sökte afsöndra städerna från landsbygden. Men for¬ merna för den nya organisationen lånades från norra Tysk¬ land, och handelsförbindelserna med dess städer blefvo där¬ för af största betydelse för den svenska stadsutvecklingen. Dessa förbindelser åter började från slutet at 1100-talet 1 Så äfven när de anslöto sig till andliga institutioner. Biskop Henrik fick 1279 k. privilegium att anlägga en stad vid Berga i Fin¬ veden, hvaraf dock ingenting blef. Jfr äfven klosterstiderna Vad¬ stena och Nådendal, biskopsstaden Växjö. För alla gåfvos k. privilegier. Tullen. Utvecklingen sedan midten af 1200-talet.
