Sida 35
FÖRSTA BOKEN. Från äldsta tider till midten af 1200-talet. § 1. Källorna. De inhemska killorna till statsférfattningens historia äro för detta tidsskede mycket torftiga. Af lagarna är det endast äldre västgötalagen, som kan hänföras till tiden före 1250 — den anses ursprungligen ha redigerats i början på 1200-talet af västgötalagmannen Eskil! —, men till den offentliga rätten innehåller den endast få bidrag. De skrifna urkunderna gå visserligen omkring ett halft århundrade längre tillbaka, men de gälla under nära 100 år uteslutande kyrkan, genom hvars nit att för sin egendom och öfriga rättigheter kunna åberopa »brefvens lefvande bevisning» de tillkommit och bevarats, och lämna endast i förbigående upplysningar till ifrågavarande ämne.? Inga krönikor äro från denna tid i behåll,3 och de längder på konungar, lag¬ män och biskopar, som åtfölja västgötalagen, förskrifva sig måhända från förra hälften af 1200-talet, ehuru vi äga dem i en senare redaktion, men innehålla oftast endast svårtydda eller flertydiga notiser. Äfven de följande år¬ ' Jfr lagmanslängden i VGL. för Eskil och Schlyter, Jurid. Af¬ handl. II, s. 130. > De äldsta bevarade, i Sverige uppsatta urkunderna (1160¬ talet) gälla Viby (sedermera Julita) kloster. De äldsta bevarade kungabrefven äro från Knut Erikssons tid (1167—95). Äfven påfve¬ bullorna, hvilkas sakuppgifter i allmänhet måste anses grunda sig på upplysningar från Sverige, innehålla ett och annat att taga vara på. 3 8. Sigfrids legend och S. Eriks lefverne kunna ej räknas till krönikorna och gifva så godt som inga upplysningar. Hildebrand, E. Sv. statsförfattningens hist. utveckling. 1 Inhemska källor.
