Sida 620
Guadeloupe. S:t Barthé¬ lemy. Revolutionen 13/, 1809. 586 Det konstitutionella statsskicket efter 1809. 1810» 6n Guadeloupe i Vestindien. Formen för aftridelsen, sådan den definitivt blef fastställd, gjorde, att én betrak¬ tades såsom afträdd till svenska konungahuset. Sedan i den första Paris-freden den blifvit återställd till Frankrike, betalades af England enligt ett fördrag af d. 13 aug. 1814 en ersättningssumma af 24 mill. francs, hvilken betraktades såsom konungahusets enskilda egendom. Den västindiska ön S:t Barthélemy fick sin förvaltning definitivt ordnad genom regl. af d. 25 sept. 1811. Under dren 1812—45 stod den under konungens enskilda disposi¬ tion. Den återlämnades till Frankrike genom ett fördrag af d. 10 aug. 1877. § 65. Statshvilfningen 1809 och de nya grundlagarna. Litteratur: RHSt. constitutionsutskotts memorialer och öfriga expeditioner vid riksdagen i Stockholm 1809—1810 (1874). H. G. Trolle-Wachtmeister, Anteckningar och Minnen, I. Chr. Nau¬ mann, Sveriges statsférfattningsratt I (1879). Naumann, Sveriges grundlagar (1866). Lilienberg, Svensk lagsamling I med suppl. (1875—85) med forts. af Skarin (1895). E. Bach: ana, Sveriges regeringsformer 1634—1809 (1891). M. Sandegren, Till historien om statshvalfningen 1809 (Ak. afh. 1890; jfr rec. i Hist. Tidskr. 1890). ious Den nationella karakteren i 1809 Ars grundlagstiftning (Hist. Tidskr. 1893). Kjellén, Hvem har stiftat Sveriges regerings¬ form af 1809? (Hist. Tidskr. 1896). O. Alin, Konungamaktean, bonde¬ ståndet och regeringsformen 1809 (Ny svensk tidskr. 1885). Alin, Sättet för tryckfrihetslagens antagande 1812 (Hist. Tidskr. 1886). Sedan Gustaf IV Adolf d. 13 mars 1809 blifvit skild från regeringen, förmåddes hertig Karl att öfvertaga den¬ samma. Den kungliga beredningen upplöstes samma dag. En konselj bildades i stället, i början bestående af unge¬ fär samma personer som beredningen men småningom re¬ kryterad genom nya element; efter en vecka inkallades i den bl. a. de båda statssekreterarne. Den 14 mars utfär¬ dades riksdagskallelsen och upphäfdes den senaste gärd¬ förordningen. Sedan Adlersparres första plan, att hertigen utan vi¬ dare i sittande konselj i kraft af sin arfsrätt skulle för¬ klara sig för Sveriges konung, blifvit öfvergifven och rege¬ ringer beslutat att därmed låta anstå till riksdagen, började
