Sida 397
$ 46. Riksdagar och möten. 363 godsen skulle upprättas en kronans »fasta och oförytterliga egendom». Verkstilligheten af reduktionen uppdrogs åt ett reduktionskollegium. Fjärdepartsräfsten, som man tänkt sig slutad inom några få år, drog ut på tiden och var ännu ej fullbordad 1672, när Karl XI blef myndig. Den hade drifvits slappt och motarbetats genom nya donationer både af Karl X och förmyndarregeringen, stundom direkte emot ordalydelsen i 1655 års beslut. Något mer än ett afhjälpande af det när¬ maste behofvet innebar den för öfrigt icke, och frågan om ståndens inbördes ställning var ännu olöst. Också flam¬ made striden åter upp vid 1672 års riksdag, när en myn¬ dig konung väckte nya förhoppningar. Alla de ofrälse stånden ingåfvo en gemensam protest mot den året förut för adeln utfärdade gårdsrätten samt yrkade, att intet stånds privilegier skulle konfirmeras, förrän K. M:t fått tillfälle att öfverlägga därom på sätt, som vore enligt med K. M:ts höghet och rätt samt ständernas välfärd. Prästerskapet yrkade, utom på reduktion, på återkallande af gärden och bjälperna, på förbud mot nya säterier, och bönderna på¬ minte om detsamma, medan adeln replikerade tämligen skarpt, yrkande att få blifva vid 1655 års riksdagsbeslut och reduktionsstadga.! Vid följande riksdag (1675) för¬ nyade allmogen sitt yrkande på de undan kronan komna räntornas återkallande, ehuru utan resultat, och vid riks¬ dagen 1678 hördes till och med inom adeln talet om en ny reduktion och yttrade sig söndringen mellan högadeln och den ligre. Men det var misshushållningen under den nyss tillindagangna férmyndarregeringen, som närmast ledde till en ny kris, under hvilken standsstriden ater flammade upp i full låga. § 46. Riksdagar och méten. Litteratur: Förteckn. på ständernas beslut och afg. försäkringar, hvilka i orig. förvaras i k. riksarkivet (Medd. fr. Riksark. VII. Stiernman, Alla riksdagars och mötens beslut I-—III (1728—33) :t Handl. i RAP, XI, s. 426—438. De ofrälse 1672—1675.
