Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar

TREDJE BOKEN. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680). § 27. Källorna. Under hela tidsskedet bibehöll landslagen gällande kraft; genom Karl IX:s stadfästelse år 1608 var det Krist¬ offers landslag, som förklarades för den riktiga, och den kom följande år ut på tryck. Konungabalken var sålunda allt framgent för statsskicket bestämmande. Den blef emellertid genom andra urkunder ändrad eller fullständigad, i främsta rummet genom arfföreningar (alltifrån 1544). Nya lagar i Därnäst följa i ordningen kungliga testamenten (alltifran/749¢ om state¬ 1560), bestämmande för konungafamiljens underhåll, för¬ myndarregering m. m. Från 1594 tillkom en konungaför¬ säkran, som speciellt vardt ett slags supplement till konunga¬ eden. Behofvet af att sörja för regeringen under konungs frånvaro eller omyndighet framkallade regeringsordningar eller regeringsformer, och for att ordna riksdagens verk¬ samhet tillkom en riksdagsordning. Forhallandet mellan konung och ständer ordnades genom privilegier, och slut¬ ligen tjänade äfven vanliga riksdagsbeslut till den offent¬ liga rättens utveckling. De lagar, som rörde densamma, började man vid midten af 1600-talet sammanfatta under Sveriges fun¬ namnet riksens fundamentallag. care Ännu för 1500-talet är man ofta nog tvungen att i Krönikor. krönikor, bref och andra aktstycken söka efter mer och mindre tillfälliga notiser för att fylla de luckor, som de offentliga samlingarna förete i fråga om statsförfattningens