Sida 248
214 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680). (De la Gardie), Mariestad (Kagg) och Sköfde (Schlippenbach); fri¬ herrskapen Öresten och Kronobäck (äfven i Småland; Stenbock), Leckö (Bielke), Kungslena (Stenbock) och Orreholm (Spens); i Bohuslän friherrskapet Kastell-ladugården (Ascheberg); i Östergötland gref¬ skapet Skeninge (Douglas); i Södermanland friherrskapen Vibyholm (Gustaf Gustafsson) och Sund (Ryning); i Uppland grefskapen Ortala (Torstensson) och En¬ köping (Steinberg); friherrskapen Ekholmen (De la Gardie) och Älf¬ karleby (Leijonsköld); i Ångermanland friherrskapet Arnäs (Posse); i Medelpad fri¬ herrskapet Lindeborg (v. d. Linde); i Finland grefskapen Raseborg (Lewenhaupt), Vasaborg, Björne¬ borg (Horn), Korsholm och Vasa (Oxenstierna) samt Karleborg (Tott); friherrskapen Vik (Fleming), Nynäs (Leijonhufvud), Kimito (Oxen¬ stierna), Korpo (Bielke), Kajana (Brahe), Ulaborg (Gyllenstjerna), Loimijoki (Wittenberg), Limingo (Soop), Véraborg (Paykull), Gamla Karleby (Banér), Laihela (Bonde), Pyhajocki (Bielkenstierna), Ija (Natt o. Dag), Ikalaborg (Rosenhane) och Karlö (Taube); i Kexholms lan grefskapen Sordavala (Banér), Salmis (Wrangel), Kroneborg (Oxenstierna) och Nyborg (Wittenberg); friherrskapen Orneholm (Adler-Salvius, Wiirtz), Liebelitz (Fleming), Kides (Lillie), Pyhajarvi (Yxkull) och Tockmajervi (Kagg); i Ingermanlana friherrskapet Duderhoff (Skytte); i Livland (med Osel) grefskapen Pernau (Thurn, De la Gardie) och Arensburg (De la Gardie), friherrskapen Marienburg (Horn) och Ludenhoff (Wrangel); i Pommern friherrskapet Wildenbruch (Bidal) och i Bremen friherrskapet Harzefeld (Bidal). Konungen och radet. $ 29. Det ursprungliga Vasakonungadémet (1523—1592). Litteratur: A. G. Ahlqvist, Om oroligheterna i Småland och Västergötland är 1529 (Ak. afh. 1863). V. E. Svedelius, Om k. Gustaf I och hans tidehvarf, särdeles om de tvenne första s. k. Dal¬ karlsupproren (Vitt. Hist. och Ant. Akad. Handl. XXII). H. Fors¬ sell, Sveriges inre historia från Gustaf den förste I, II (1869, 75). H. Hjärne, Reformationsriksdagen i Västerås (1893). E. Hilde¬ brand, Hertigarne Johans och Karls tilltänkta samregering 1568 (Hist. Tidskr. 1889). E. Hildebrand, Gustaf Vasas tyska rådgifvare och den högre förvaltningens former på deras tid (Vitt. Hist. och Ant. Akad. Handl. XXXII). Jfr i öfrigt allmänna öfversikter af Schön¬ berg, Geijer, Allen, Alin m. fl. samt under de följande para¬ graferna.
