Sida 463
FEMTE BOKEN. Det konstitutionella statsskickets brytningstid. (1719—1809.) $ 52. Statsomradet. Litteratur: (Modée), Utdrag af de mellan H. K. M. och kro¬ nan Sverige å ena sidan och utr. magter å den andra sidan sedan 1718 slutna allianstraktater och afhandl. (1761). T. H. Gadebusch, Schwed.-Pomm. Staatskunde I, II (1786, 88; med angifvande af dit¬ tills utgifna urkundsamlingar). E. O. E. Högström, S. Barthélemy under svenskt välde (Ak. afh. 1888). C. F. Lundin, Wismars pant¬ sättande till Mecklenburg-Schwerin (Ak. afh. 1892). Jfr F. Åker¬ blom, Pommerska bref (1892). Det svenska stormaktsväldet störtade samman under Karl XII:s krig, och frederna efter hans död bekräftade dess upplösning. Uti freden i Stockholm 9/,, 1719 afstod Frederna Sverige till konungen af England såsom kurfurste af Han- = !719—23: nover hertigdömena Bremen och Verden jämte panträtten till amtet Wildeshausen; uti freden i Stockholm ?1/, 1720 till Preussen staden Stettin, distriktet mellan floderna Oder och Peene, öarna Usedom och Wollin samt städerna Damm och Gollnow; genom freden i Nystad slutligen 30/, 1721 afstodos till Ryssland Livland, Estland och Ingermanland, öarna Ösel, Dagö uch Moon, en del af Karelen samt Vi¬ borg med en del af dess län. Af de stora eröfringarna återstodo de från Danmark och Norge förvärfvade land¬ skapen, en del af Vor-Pommern samt Wismar med Poel och Neukloster. Genom freden i Åbo 7 s 1743 afträddes ytterligare till freden i Åbo Ryssland Kymenegdrds lan i Finland, Pyttis socken intill 1723.
