Sida 266
Interimsrege¬ ring. 232 Det nya konungadémet pa landslagens grund (1521—1680). Om interimsregering saknades naturligtvis alla all¬ männa bestämmelser. En sådan var tilltänkt under den friareresa k. Erik ämnade företaga till England 1560. För den händelse k. Gustaf under hans frånvaro aflidit, skulle hertig Johan varit rikets ståthållare, och denne gaf brodern för detta ändamål en vidlyftig försäkran.! Men som resan ej blef af, fick denna anordning ingen betydelse. Under sina krigståg åter till södra Sverige 1563 och 1565 insatte Erik ett slags tillförordnad regering i Stockholm för det öfre Sverige (Svealand och Norrland), äfven nu under för¬ styre af en ståthållare.? Under konungens sinnessjukdom fördes regeringen af några utaf rikets råd. När Johan III 1589 reste till Reval, bildade ståthållarne (slottslofven) i Stockholm på sätt och vis en tillförordnad regering, och det hände äfven annars, att de, såsom befintliga i hufvud¬ staden, fingo tjänstgöra som ett centralorgan för riks¬ styrelsen. Efter Johans död åter förenade sig hertig Karl och riksråden om en samregering, till dess Sigismund hunne komma öfver. & 30. Unionen med Polen. Brytningen 1594—99. Litteratur: Sv. Riksdagsakter il], 1 (1894). E. W. Bergman, Handlingar rörande söndringen mellan hertig Karl och rådsherrarne 1594—1600 (Hist. Bibl. 1876). S. J. Boöthius, Hert. Karls och sv. riksrådets samregering 1594—96 (Hist. Tidskr. 1884—86). Ett rege¬ ringsprogram af hert. Karl 1595 (ibid. 1885). E. Hildebrand, Bryt¬ ningen i Sveriges historia 1594 (Hist. Tidskr. 1894). Jfr A. G. Ahl¬ qvist, Om aristokratiens förhållande till konungamakten under Jo¬ han III:s regering (1864, 66); S. J. Boöthius, Om den sv. högadeln under k. Sigismunds regering I (Hist. Bibl. 1877); T. Norlin, Sv. kyrkans historia efter reformationen I; T. Säve, Riksdagen i Sdéder¬ köping 1595. Konung Johans polska giftermål och den jagelloniska mansstammens utslocknande väckte tankarna på den pol¬ ska kronan för egen eller för Sigismunds räkning. Efter Stefan Batorys död blef ställningen snart sådan, att en ny union, en svensk-polsk, kunde förutses; redan i april 1587 uppgjordes i Vadstena hufvudgrunderna för Sveriges ! SRA. I, s. 781. ? Vidlyftiga instruktioner tryckta i HSH., XXVII, s. 11 och 80.
